fredag 9 september 2016

Hur ska jag veta?

Jag vet att jag ska undvika socker, vitt mjöl och tillsatsämnen. Jag vet att jag ska äta frukt och grönt och att jag ska äta ren mat.
Men sen vet jag inte så mycket mer. En mängd dieter förespråkar lika många specialiteter. Smör eller icke-smör? Mycket eller litet fett?
Medicinera eller inte medicinera mot högt kolesterol? Tom den traditionella medicinen i vårt land tycks ha olika åsikter där.
Och alla specialämnen som säjs göra under. Tex ättiksyra.
Och kokosolja som jag "köpte". Efter ett tag kom en varning - det var inte så bra. Eller var den en anka? I de här fallen känner jag att jag är vilsen på nätet. Hur ska jag veta?
Och de som talar för sitt låter lika vetenskapliga och trovärdiga. Och är högt utbildade allihop.
Jag brukar i allmänhet inte läsa böcker om kost och medicin - kanske just för att jag upplever att det är svårt att lita på det jag läser.
Men senast när jag städade bokhyllan fastnade en sån bok.  Från 1997 så den är bra gammal. Den heter Vitaminrevolutionen och är skriven av Knut T. Flytlie från Norge. Han försöker gå igenom vad vi borde äta, varför vi blir sjuka. Talar om traditionell medicin och alternativ medicin, mineraler och spårämnen, kosttillskott. Jag tycker han verkar saklig men jag har ingen aning om var den här boken står i trovärdighet. Kusligt. Det som verkar vara väldigt viktigt är syra-basbalansen i kroppen. Och många präktiga livsmedel gör kroppen sur. En massa problem kan uppstå av att vi är sura. Men är vi det på riktigt? Jag menar - klarar vår kropp av att balansera upp det sura? Men så som det beskrivs i boken får man lust att springa till apoteket och köpa pH-papper. Och om det är så viktigt - varför mäter inte folkhälsan det då?
Det är intressant att läsa en sån här bok och kanske komplettera med nyare rön - trots att risken finns att förvirringen bara blir större.
Själv använder jag inte just några kosttillskott utan litar på att jag får det jag behöver från maten. D-vitamin tar jag på ordination av min läkare. Året om. Pga osteoporosen. Men konstigt nog mäts inte min D-vitaminhalt vid mina regelbundna blodprov.  Sen testar jag magnesium som bäst. Tänkte att det ska ge mej lugnare nätter. Vet inte om jag märker nån skillnad. Men magnesium nämns i många sammanhang i boken jag läser - verkar vara till nytta i många sammanhang.
Är ni andra lika okunniga som jag? Jag känner att det brister i min bildning när det gäller kost på hög nivå. Men då jag inte vet vart jag ska gå för att bilda mej.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar