Som igår - eller nästan idag

Av olika orsaker är just nu tankarna kring B:s sjukdom och död väldigt på ytan. Och som extra förstärkning öppnade jag Fb-chatten vi hade den sista tiden. Vet inte varför -har inte gjort det förr. Kanske jag bara var mogen.
Och det var ju som att höra honom tala. Små vardagliga, gulliga saker chattade vi om. Tom så att chatten ibland gick mellan arbetsrummet och sovrummet. Det var så skoj att skämta med Fb-chattande på den tiden.
Och visst var det fint att läsa att han ännu på slutet kunde uttrycka sin glädje över att jag hade fått tag i böckling i Sundom.
Och visst var det bra att läsa precis hur det var. Med tiden kommer man ju att glömma vissa bitar av den tiden.
Men det där vardagsnära småpratet gick så under skinnet! Och spelade så på sorgesträngen. Fast jag är så glad att se svart på vitt att det fanns kraft och normalt liv fast vi var så i vår bubbla. Och det kom till mej som om det skulle ha varit idag. Och det är det ju nästan - bara 5 år sedan.