Nyfiken på

Jag har gått i flera fina kurser de senaste åren. Alla har de en sak gemensam. Efter ett tag börjar vi deltagare bli nyfikna på varandra. Och nu menar jag på ett positivt sätt. Man börjar fråga vad människor jobbar med (eller - i allt flera fall - vad människor har jobbat med). Var människor bor. Var människor kommer från. Kollar om man har gemensamma bekanta. Och annat som visar att man är nyfiken på. Intresserad av att veta mera. Man känner gemenskap i gruppen men också nyfikenhet på individerna. Det tycks alltid finnas tid för sådant småprat fast man är koncentrerad under lektionens gång. Jag har märkt det i kören, i tai-chi-kursen ifjol och nu också i den korta sömnskolan. Jag tycker det känns gott att vi människor inte är så fjärmade från varandra att vi bara kör vårt eget race. Att vi fortfarande är nyfikna. Glad över nya kontakter. Och i den glädjen söker jag ofta upp folk på Facebook och anhåller om vänskap - så är kontakten kvar när kursen är slut.