Dagen före

Såhär under min favorittid på året - julväntetiden - går mina tankar till en morgonbön (det hette så) som jag var med om i folkskolan (det hette så). Handelsesplanadens folkskola gick jag i.Vi stod uppradade efter klass och nån lärare stod i podiet (det hette så) och talade. Och den morgonbön jag tänker må ha satt spår i lillflickans huvud eftersom den kommer så starkt fram - över 50 år senare. Det som inte kommer så starkt fram - har jag eventuellt skrivit om det här förr... Det lärarinnan berättade var att man hade frågat ett gäng barn vilken dag på året som är den bästa. Och de flesta svaren var väntade - julafton, födelsedagen osv. Men ett barn skrev "dagen före". Klokt barn, inte sant. För nog är det ju så att det är ljuvt att suga på väntanskaramellen - så som vi gör nu i julväntetider. Åtminstone jag har lärt mej att ta vara på väntan - den är bäst. Kanske jag lärde mej det redan i folkis, under morgonbönen.