Julstädning

Det är inte klokt att städa inför julen. Årets mörkaste tid. Och dessutom ofta mysig skum belysning. Ingen ser det ostädade. Framför allt syns det inte om fönstren är rena eller smutsiga. Sedan är det nog i de flesta hushåll den skräpigaste tiden. Ingen annan gång har vi ett helt träd inomhus. Ett träd som barrar sakteligen. Plus att man fyller huset med pynt så man knappt ryms att torka damm när allt väl är på plats.
Och ändå. Även jag. Pustar just ut efter att ha tvättat köksgolvet. Och i går tvättade och vaxade jag parkettgolven. Jag (och observera att jag talar för mej själv nu) njuter så av att det doftar tallsåpa och av att golven är blanka. Och att lägga julmattor på smutsiga golv passar inte.
Jag tror också att vi har fått en del från den äldre generationen när det gäller julstädning. Närmast från våra mödrar. För de städade. Min mamma tvättade allt som gick att tvätta i köksskåpen. Vädrade, och bytte gardiner. Tvättade och bonade tungskötta linoleumgolv. Med fast bonvax som vi ungar hade i uppgift att gnida in. Skurra runt med ullsockar. Och vad det doftade! Bakade, lagade mat, paketerade julklappar. Och gjorde jul för sin familj. Och åtminstone familjemedlemmen jag uppskattade det trots att jag kanske först som vuxen insåg hur mycket min mamma jobbade för julen. Hon älskade julen så jag tror hon gjorde det gärna. Jag älskar julen så jag gör min lilla julstädning med glädje. Men jag vidhåller att det inte är klokt att städa inför julen. Ger er alla min välsignelse att fuska. Det blir jul ändå. Plocka bort gör under. Och det gamla kära julpyntet. Sen städar man efter julen då allt barrande och stearinrinnande är borta. Gör det som känns bra. Vi ska inte glömma det viktigaste - julefriden.