Men jag kom och såg och han segrade. Han höll en lysande föreläsning om hur han såg fördumningen bland sina universitetsstuderande. Om hur åsikter blir viktigare än insikter och kunskap. Om hur historielösheten rent av kan bli samhällsfarlig. Och det som egentligen i mina öron var kusligast av allt - kraven måste ställas så att studerandena klarar av dem, annars blir det knappt om resurser.
Han gav också hårresande exempel på vad hans studerande inte kände till - tex syndafloden och gamla testamentet, geografiska fakta. Och hur han blev anmäld för mobbning när han ställde krav. Krav som fanns i kursbeskrivningen. Och någon studerande med palestinsk bakgrund som ansåg sej kränkt när det inte godkändes att hen förnekade förintelsen. Det här handlade om univeristetsstuderande och ämnet var historia.
Hans framställning var dessutom spirituell och humoristisk. Men man förstod mycket väl hur kunnig han var. Och orolig. Här finns hela föreläsningen. Hoppas alla kan öppna länken.
Och jag kom på mej själv med att under föreläsningen tänka -tack och lov att vi i Finland har en studentexamen.
Men på något sätt gnager en liten sten i skon i alla fall. Jag vet inte riktigt vad den säjer men hoppas få några vettiga svar i en eventuell diskussion efter det här blogginlägget.
Varför vet ungdomarna inte vad syndafloden är? Läroplansfråga? Troligen för det är antagligen inget man diskuterar vid matbordet. Kanske det är på samma sätt som när B blev mobbad av pojkarna i byn för att han inte kunde allt praktiskt som de kunde. "Då int papp denn seijr fö de naa". Så där går det när din pappa inte lär dej. Pappan var akademiker och lärare.
Vad är det vi lär ut och vad borde vi lära ut? Finns det en tidlös "bildningsarsenal"? Hur ser den ut? Om så - hur ska det nya rymmas in under den tid som barna är i skolan? Sök själv på Internet! Fungerar ju inte om man inte har strukturen.
Är det så att ungdomarna kan andra saker nu än vad jag kunde? Är de bättre på att uppdatera kunskapen? Helt säkert.
Matematiskt duktiga studerande väljer bort lång matematik. Väljer den bekväma vägen? Vill få rum för annat som intresserar?
Att läsa är mödosamt för många lågstadiebarn. Och kanske andra. Varför? Hemmets fel? Datorernas fel? Har vi att göra med lustbarn? Och finns det något gott i det - något att ta vara på? Av dagens lågstadiebarn kommer en del att få yrken som inte finns nu. Hur ska vi rusta dem för det?
Nya läroplaner på kommande - grundutbildning och gymnasium. Hur ser det ut? Försvarar de bildning?
Sparpaket på alla nivåer. Mera egenstudier? Sänkta krav? Också i Finland är vi beroende av resurser och de brukar komma antingen från antal studerande eller antal avlagda examina. Undantag grundutbildningen där alla ska finnas. Men där studerande med specialbehov i mycket är hänvisade till vanlig klassundervisning.
Men i mångt upplever jag nog att det inte var bättre förr. Jag blev säkert bildad av min skolutbildning. Mångsidig, plugginriktad med stora krav. Jag blev teoretiskt bildad och härdad av min universitetsutbildning. Och min bildning - modersmål, språk, realia, matematiska ämnen har jag en stor glädje av idag fast mycket är glömt. Men jag vet var jag ska leta. Jag vet att det finns. (Men man kan ju nog undra om det inte var förspilld kvinnokraft att plugga Finlands insjösystem). Jag var rustad att lära mej på egen hand efter min akademiska utbildning. Men frågan är om jag inte skulle ha behövt en mindre teoretisk utbildning med tanke på mitt lärarjobb. Var jag efter allt pluggande rustad att använda det jag lärt mej? Att ta ställning och debattera.
Tänker också på min egen käpphäst. Misshandeln av mitt modersmål. I pressen, reklamen och där folk skriver fritt - tex på Facebook. Men när det gäller det sistnämnda måste vi beakta hur många som skriver idag jämfört med tidigare. Vilket fantastiskt framsteg. Och man gör sej förstådd. Därmed är inte pressen, reklamen och nonchalanta skribenter ursäktade.
Som om det skulle ha hörts ända ner till Helsingfors vad Harrison sa hade Hbl idag en artikel som tangerar det han sa; Den studerande ungdomen. Värd att diskutera.
Nu vet jag en sak till som stenen i skon säjer. Och det är att "detvarbättreförr"- personerna får vatten på sin kvarn och slår ut med händerna och säjer - vad var det jag sa. Och kommer med vulgärkritik som inte leder nån vart. Jag hoppas att deras sätt att tackla problemen i vårt samhälle bara blir ett pip och att de som blir konstruktiva av ett sånt här väckelsetal ska höras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar