Ingen självklarhet

Jag blir så glad över en fråga som många människor ställer när jag berättar att jag ska gå i pension. De frågar om det känns bra. Inte det som man ofta hör - folk räknar dagar och månader och tom år till pensioneringen.
Glad blir jag dels därför att man uppriktigt tänker på hur det känns för mej. Men också för att jag tror att de som frågar så går till sej själva och sin jobbsituation - och konstaterar att den är ok. Det är ingen självklarhet att man skulle längta till pensioneringen. Och speciellt glad blir jag då unga människor ställer frågan. Så ska det vara. Allt har sin tid. Och nu är min jobbtid slut och min pensionärstid tar vid. Det känns gott - just för att jobbtiden också har känts god. Ingen större dramatik.