Något vinrörd tar jag del av studentsången från Vårdberget. Brahe Djäknar sjunger in våren. Jag ser de unga fjuniga hakorna - de som kanske har hittat en gemenskap i körsjungandet - de skrynkliga nunorna -de som varit med och som vill återkomma. Och det slår mej vilken enorm kulturskatt vi har här. I musiken. I studentsången som förenar gammal och ung. Och i publiken de med studentmössa (vit eller gul) och de utan. Vilken traditionsbärare den här studentsången är! Och sångerna - de samma från år till år! Härligt. Men en fråga som nån ställde i radion idag - varför är det enbart män som sjunger in våren? I och för sej zoomades en hen in i tv-utsändningen från Vårdberget - en hen som såg ut som en tjej. I BD?
En intressant iakttagelse var också studentkårsordförandens tal. Det som år ut och år in har handlat om de studerandes dåliga ekonomiska förutsättningar. Det handlade i år om hur viktigt det är att de studerande ställer sej på barrikaderna för en könsneutral äktenskapslag. Intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar