Blev igår påmind om Pedersörenejdens hembygdsförenings existens. Och om att det kanske skulle vara skäl att jag skulle gå med. Och då kände jag hur litet jag ville det. Mindes de gånger då jag med min mamma var på nämnda förenings julfester. Prutthurtigt program och jag kände mej hur obekväm som helt. Vårresorna som mamma for på. hon tyckte mycket om men för mej kändes de nog inte lockande. har förstått att julfestprogrammen inte är vad de var tidigare. men nej. Vad är det med mej? Älskar jag inte min hembygd? Jo det gör jag. Enormt. älskar dialekten, miljöerna. Men nä. Är jag osocial? Ja det är jag på nåt konstigt sätt nog fast jag är så utåtriktad och ohämmad i mycket. Tycker inte om att vara med många. Sen känner jag väl inte så mycket folk - annat än de som är i mina föräldrars ålder. Och framför allt - tycker inte om att bli underhållen. Kan jag då inte ställa upp för min hembygd? Nånej - definitivt inte!
Så det blev nog inget. Får fortsätta att älska på mitt sätt och samla dialektord. Och kanske jag aktiverar mej i föreningen Brage. Känns litet lockande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar