tisdag 14 februari 2017

Paradigmskifte i IT-världen

Jag trodde nog redan när jag för två år sedan började som frivillig på IT-kaféet att surfplattor och smarttelefoner skulle börja spela en allt större roll i våra elevers liv. Nu två år senare kan jag bara konstatera att det har gått snabbt! Tom så snabbt att vi under våren på försök har ändrat konceptet. Vi har frångått lektioner i storgrupp där vi tar upp ett gemensamt tema som är aktuellt i första hand på datorer. Redan på hösten var varannan vecka vigd för individuella bokningar. En mjuk övergång till det vi nu sysslar med - individuella tider varje gång - en timme per person. Då får man välja om man kommer med sin pc eller platta eller telefon eller alla tre.
Väldigt många kommer med plattor och telefoner. Och det hejar jag faktiskt på. När det gäller IT-noviser och seniorer som inte har sysslat med datorer tex i sitt jobbliv tror jag att plattan är enklare att hantera bara man rent motoriskt tränar upp sej med pekskärmen. Tröskeln är lägre att öppna den lilla bekväma plattan (eller telefonen) än att starta upp en dator.
Och bara någon ställer in och lägger till de appar som behövs är det ju nog ett lättanvändbart redskap.
Endel elever är försiktiga och har inte riktigt kommit till att man nog vågar prova medan andra frejdigt kastar sej in i alla upptänkliga aktiviteter. Båda grupperna behöver handledning.
Jag lyfter verkligen på hatten för eleverna som ivrigt går in för att hänga med i det nya. Och hittar både glädjen och nyttan med det.
Igår kom min elev med en lång lista på nyttigheter som vi gick igenom och gjorde bekväma på plattan. Det var Nettilab, Kanta (så långt vi kom utan koder), epost, Facebook och eventuellt nånting till.
En elev ville ha  Twitter i sin telefon (vill följa politiker), en ville ha ett spansklexikon och en ville kunna se gamla avsnitt av favoritserien på Mainos-TV. Tala om att hitta glädjen!
Det här betyder inte att vi kastar ut datorerna. Men nu väljer man det man vill ha.
Och varje gång lär jag mej något nytt. Man lär så länge man har elever! Och kolleger. Vi som undervisar är ett gäng nördar som behärskar litet olika saker på området.
Nu skulle det bara gälla att lära alla att ta som rutin att läsa e-post. Det är så de ska bekräfta inbjudan till nästa träff.
Härliga tider! Datakunskap åt alla!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar