Är på nåt sätt extra mottaglig för stämningar så här i juletid. Kanske för att jag så medvetet försöker stoppa tiden och ta in den här tiden före jul.
Det behöver inte ens vara speciellt juliga stämningar för att jag ska bli hög.
Idag handlade det om manglande. Manglande länge och väl eftersom det hade samlats lakan och linnehanddukar på balkongen ett tag nu. För att bli fuktiga - och mera fuktiga. Resultatet var 6 lakan och 21 linnehanddukar/kökshanddukar. Förfärligt.
Kände historiens vingslag när jag läste monogrammen. Släktingar för länge sedan döda. Som har broderat sina initialer och förhoppningsvis njutit av resultatet. Och förmodligen tagit fram de finaste till julen, precis som jag.
Medan mangeln snurrade stod jag i kylan i den öppna dörren och tog in den underbara vintern. Snö och frisk kyla. Natur mitt i stan.Talgoxar smög tysta runt i buskarna, ekorren ute på morronpromenad i trädtopparna. Sån frid och så juligt.
Den här mangelstunden kommer att vara en pärla i årets julhalsband. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar