Men det som har hänt i år är att de kilon som fastnade vid förra julens dopparedagar tycks hänga med fortfarande. Inte lyckats komma ner mot det jag förr räknade som idealet. Jul hela året alltså.
I verkligheten har jag tänkt så här - det är bra att ha kilon när man blir äldre. Och dessutom lärde jag mej när B var sjuk hur det kan gå. Då försvann kilona hur jag än åt. Som om kroppen i sin stress inte skulle ha kunnat ta upp föda.
Så jag är riktigt nöjd och låter vågen visa julkilon. För jag är inte fet. Har bara fler kilon än jag brukade.
Dessutom tycker jag mej ha sett nånting jag egentligen aldrig har sett på min kropp. Inte ens i ungdomsåren när jag nästan var mager. Jag har sett en aning av en midja!
Var så nöjd när jag mätte med måttband - men det visade sej att jag kom ihåg fel. I verkligheten är jag ganska nära måttet för sjuklig bukfetma. Låter inte bra. Och jag som trodde att mina promenader har gett mej midjan. Får väl tro att det är på väg. Snart. Och gilla julkilona. Det är säkert muskelmassa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar