Mörkerbarn

Samma sak varje år den här tiden. Jag har så svårt att slita mej från det underbara augustimörkret. Det är ännu varmt, mörkret är sammetslent och ett gult ljus brinner i balkonglyktan. Vill bara sitta där ute och suga in. Mörkret, den fuktiga fina nattluften, värmen. Tack och lov kommer den stunden allt tidigare för varje dag som går. Och nätterna är både svala och mörka.

Sen är det ju också så att hela hösten för mej brukar bli en inkörningsport till julen och det mys som kommer med det. Men nu först höst - mustiga färger, mognandets doft, klara dagar eller mysregniga dagar. Och mörka kvällar. Gillar!