Voj julen

For ut till torpet för att kolla snöläget och annat. Det var så vackert där.Och så öronbedövande tyst.Och då -utan förvarning - kom det stora vemodet och saknaden över mej. Alla minnen från förr - då vi var två som tillsammans kom till torpet för att kolla julen, ta julgran och samla oss inför helgen - den som på den tiden betydde jobbledigt, tid att umgås och insupa stämning. Och precis på samma sätt doftade det då. Både på torpet och på stugan vid havet - dit vi också for för att hitta jul och julgran.
Nog är det konstigt hur julkänslorna har landat djupt i mej. För det mesta är jag bara lycklig över det.
Just idag kändes det litet tufft och jag valde att snabbt ta mej tillbaka till stadens larm.
Men samtidigt är jag ju förstås medveten om att det faktum att jag saknar betyder ju att jag har haft något som är värt att sakna. Tack.