Redan för ett tag sedan blev jag tvungen att byta gynekolog. Det gick bra och nu har jag en som kommer att jobba länge än. Och en som bokför mina uppgifter på dator - det gjorde inte min förra.
Idag konstaterade jag att denna omgång av tandläkarbesök blir den sista hos min nuvarande tandläkare. Gläds med henne att steget är taget men sörjer själv. Det var hon som fick min långvariga tandläkarskräck att försvinna. Jag har aldrig varit nervös, aldrig behövt ha ont vid ingreppen. Och dessutom har vi haft så skoj. Mycket att diskutera. Så tack för det.
När det gäller ny tandläkare vill jag välja noga. Vill troligen ha en med svenska som modersmål (eller annars perfekt tvåspråkig) - gärna en som inte är i någon mastodontklinik. Har känts så gott att komma till det svenska rum som min nuvarande tandläkare har bjussat på. Mysigt litet väntrum - nästan alltid nån bekant som har haft tiden före mej.
Berätta gärna om nån trevlig, ung tandläkare som fungerar bra på svenska. Ska nog fråga av min nuvarande också innan vi skiljs.
Tänk vad sådana här personer blir viktiga - tandläkaren, gynekologen och förstås frissan. De är ju så mycket mer än yrkesfolk. Man har förtroende för dem och de känner en.
Märker att jag inte nämnde läkaren. Min hvc-läkare. Glömde bort henne troligen för att jag aldrig träffar henne. Men hon är nog också bra. Fast hon har mej att klämma in statiner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar