Ögonen

På väg hem från Academill igårkväll. Regnigt. Nästan mörkt. Vid busshållplatsen en man med två pojkar.Troligen nyfinländare. Magra små pojkar - så som pojkar i pojkålder är. Men ögonen var så stora. Tittade på spralliga studerande i halare.
Efter att ha hört Göran Rosenberg tala om svårigheten i att känna sej hemma när man inte har någon historia tolkade jag in en massa i gossarnas blickar. De hade det säkert bra - hade varit med pappa på stan och var på väg hem. Men vad har de varit med om? Vad har pappa varit med om - sånt som han inte kan berätta. Kommer de att förstå det konstiga land de hamnat i. Där unga vuxna ljudligt sprattlar omkring i färggranna halare.
Jag log mot dem och sa hej och fick leenden och svar. Men de där ögonen...