Undrar om det betyder något då man börjar frossa i minnen. Det började med breven som jag fortfarande läser och begrundar. Men med upp från källaren kom också en låda där det stod kort. Föranledde mej att sortera och njuta av allehanda kort som fanns på olika ställen i hemmet. Gratulationskort, inbjudningar, tackkort, mors- och farsdagskort, vykort och säkert ännu en del. På väg tillbaka ner i källaren - förutom en mindre hög benämnd Vackra kort som fick plats i bokhyllan.
Och vänta bara - nu har jag sladdlampan i stan - nu kommer jag åt de innersta skrymslena i min källarskrubb. Undrar vad jag ska begrunda där. Upplever att det på något sett handlar om en förädling när jag går i minnenas trädgård. En kontakt med mina rötter och mitt liv. Och en lycka över att ha tid att göra det. Nu till brevhögarna igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar