Jämställt?

"En film om en fångvaktarfamilj"  läser jag om den film jag har spelat in i natt. Konstigt att hela familjen jobbar med samma sak tänkte jag. I verkligheten var det -förstås- fadern som var fångvaktare och familjen definierades utifrån hans yrke. Detta trots att modern hade ett yrke och också dottern (hon var "erotisk dansare" för att finansiera sina studier).
Så naiv är jag alltså. Tror att livet är så jämlikt att man inte nämner en familj enligt mannens yrke. Jag är väl det för att jag upplever att min värld är jämlik. Har ett jobb där män och kvinnor har samma lön. Har aldrig levt i något annat än jämlika relationer. "Kan själv" när det gäller det mesta.
Men det är kanske dags för mej också att vässa jämställdhetsklorna.
Det passar superbra en dag som denna - den internationella flickdagen. Och dagen efter att Nobels fredspris har gått till Malala och Kailash (de är så konkret jordnära båda två att ag använder deras förnamn). Fredspristagarna har mer än vässt klorna för att barn och speciellt flickebarn ska få ett drägligt liv. Malala höll på att dö på kuppen. Och här handlar det om drägligt liv - jämställdhet är något som skimrar i fjärran.
Jag är så oerhört glad att de fick priset! Och speciellt Malala kommer att bli en modell för otaliga flickor runt om i världen.
Vad kan jag göra? Kanske ekonomiskt stöda arbetet för drägligt liv för förtryckta kvinnor och barn.
Men också i vårt nästan-jämställda samhälle fräsa till inför gubbskämt, bimbobeteende och könsord. Det ska startas i det lilla för att de stora problemen ska synliggöras.