Tyst min mun

Fick härom dagen höra att jag för många år sedan har gjort en person illa. Själv minns jag inget av det. Men jag vet att jag har menat det sagda som ett skämt. Ett verkligt dumt skämt och jag kan inte för mitt liv förstå varför jag har sagt så. Och att dessutom få veta att mottagaren har tagit det på fullt allvar. Blev helt förkrossad och den som berättade det blev olycklig över att hen berättade. Jag är glad att jag fick veta. Det här går inte att reparera - vi bestämde att lägga det åt sidan - men jag hoppas jag ska tänka åtminstone någon gång innan jag skämtar. Man kan aldrig veta hur det tas emot.