Student-andra-inhemska

Efter all virrighet kring utttalanden om obligatoriskt studentprov i det andra inhemska språket kändes det gott att läsa dagens blad. Det virriga stod en viss herr statsmininster för. Det goda var en nyhet att det finskspråkiga gymnasiet i Karleby undersöker möjligheten att de studerande skulle kunna avlägga språkexamen i tjänstemannasvenska. Det som nu ingår i alla högskoleexamina - både på yrkeshögskola och universitet.
Blir glad eftersom en avart av det här har varit min kungstanke länge, länge - men jag har varit mer radikal. Mer om det om en stund.
Jag fick faktiskt framföra mina tankar i riksdagen. Närmare bestämt i kulturutskottet i maj 2004. Inför reformen av studentexamen. Den reform som gjorde modersmålet till det enda ämne som var absolut obligatoriskt. Tre ämnen till måste skrivas - men de får fritt väljas. Och detta ledde till att det andra inhemska språket blev valbart. Och vad det ledde till kunde man ju förutspå. När jag läser mitt PM minns jag vagt att det också var nåt förfärligt med tidtabellen med tanke på studerandenas planering. Det med tidtabellen blev korrigerat men helt klart var det redan då att det stora med obligatoriska ämnen skulle genomföras. Det jag var med om var nog bara en formalitet - man skulle höra fältet. Minns att en ledamot satt och läste tidningen medan jag förde fram mina synpunkter.
Imponerande långt PM var det jag hade skrivit (på svenska och finska)och jag tänker inte trötta ut er med det. Om nån önskar det kan jag skicka - hi.
En sak ska jag dock citera - min piska och min morot. Som jag tog med eftersom jag utgick ifrån att reformen skulle genomföras.

• Så till piskan; universiteten borde kräva ett avlagt studentexamensprov i det andra inhemska språket för inträde eftersom de i de flesta fall har ganska höga krav på teoretiska kunskaper i det andra inhemska språket för erhållande av examen. Det vore samhällsomoraliskt att ställa det så att universiteten börjar ha egna studentexamensliknande prov vid inträde och ännu värre, blir tvungna att ge gymnasial undervisning i det andra inhemska, när vi nu en gång har både undervisning och prov inom andra stadiet.
• Moroten kunde vara att en viss prestation (förslagsvis vitsordet eximia på medellång nivå och magna på lång nivå) dels skulle motsvara en del av det sk lilla språkprovet och dels motsvara de krav  (nöjaktiga kunskaper torde vara minimikrav) som ställs för  erhållande av slutexamen.

Och det är speciellt moroten jag vill lyfta fram här - det som är mera radikalt än Karlebyförslaget som talar om direkt undervisning för språkexamen  (det jag kallar lilla språkprovet). Jag talar för att ett visst vitsord i det andra inhemska skulle vara en del av språkprovet. Och jag håller fast vid det - och det skulle sporra till att skriva studentexamen i det andra inhemska - och försöka skriva bra dessutom.

Sen har Karlebymodellen en mycket ful motivering (som förstås min modell också faller under). Citerar artikeln i Vbl. "En del tar språkexamen i slutskedet av sina studier och då kan det hända att de  egna språkfärdigheterna inte längre är lika goda som de var under gymnasietiden"

Hallå - språkexamen ska ju visa språkkunskap - inte ett papper som gör att man får sluta bry sej om att hålla uppe kunskaperna. För det kan väl inte vara så att språkprovet är ett sådant knoppologiprov att det inte har nån verklighetsanknytning? I så fall - desto större orsak att koppla in studentexamen.