måndag 18 september 2017

Det klara och det enkla

Ibland blir det bara så bra. Mitt i vanlig vardag. Pensionärsvardag.
Hade bestämt med väninnan att upprepa det vi gjort ett par gånger tidigare. Plocka lingon tillsammans. Ute i schärgårn där hon bor. Och redan färden dit kändes så trevlig - nu visste jag att jag skulle hitta. Vägen upp till huset hade fått en namnskylt. Och rekord blev det. Körde bara ett par meter för långt.
Inte så mycket lingon i närmiljön så vi tog bilen en bit och vandrade resten till stället där de lingonröda tuvorna fanns. Och oj vad de var röda i år de där tuvorna. Inte så oländigt att gå heller. Vi kunde umgås och småprata medan vi plockade. Kaffepaus med ostmackor av hembakt bröd. Gudomligt. Och det doftade höst och skog. På kort tid fick vi vad vi behövde och hemma väntade ännu en bonus - att kunna sitta ute på husets trappa och rensa lingonen.
Det låter kanske inte som nåt särskilt men det var det bara. Och meningsfulla diskussioner som förgyllde det hela.
Tack för dagen.
Nu ska de rensade köras i matberedaren - och sen kommer det jobbigaste - hitta plats i frysen. Kan väl kallas ett världsligt problem.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar