Terapevten

Idag var jag då till en fysioterapeut för att få tala om osteoporos. Min läkare talar jag bara i telefon med och att läsa på nätet kan betyda att man fokuserar på fel saker. Därför glad när jobbhälsan föreslog en träff med fysioterapeuten. Inte vet jag om hon lärde mej något nytt men det kändes ändå bra att tala med en levande människa. Som fokuserade på vissa saker - tex mina fötter. Hur viktigt det är att få rätt stöd åt foten i skorna. Och rygg- och magjumpa. För att ge den osteoporotiska ryggraden muskelstöd. Och sen det viktigaste som hon sa på slutet. Hon tyckte jag är i bra skick. Och oj vad en så enkel mening kan vara viktig. När ett proffs säjer det. Att få uppmuntran. Det kommer att bli kvar som ett minne av träffen och ger mej en kick att göra mitt bästa för att fortsätta att vara i bra skick. Tack för det!
Det som jag ännu gärna skulle vilja ha är några ödessystrar/ödesbröder eller ska vi säja ödeshen att diskutera med. Undrar om det skulle vara värt att försöka starta en grupp på Fb?