Det var väl så här att jag efter att ha fyllt i valkompassen tyckte att jag har sagt allt.
Jag har själv upplevt en stark gemenskap inom församlingen. Den skulle jag önska att flera skulle få ta del av. Och det är ju ett faktum att kyrkan och församlingen har mycket att bjuda - från vaggan till graven. Dels i form av specifika grupper och dels förstås i form av gudstjänster och högmässor och annat som bjuds för hela församlingen. Musiken inte att förglömma.
Jag går inte så ofta i högmässan men jag upplever att när jag väl går ger det mej mycket.
Så - mera medlemmar till församlingen - mera aktivitet hos medlemmarna.
Kyrkans samhällsengagemang - det är nåt jag hejar på. Jag upplever att man lyssnar när kyrkan ryter till. Kyrkan ryter på ett så mjukt sätt. Får folks fokus på orättvisor i samband med Gemensamt ansvar-insamlingen, ringer i klockor när det behövs. Sånt hejar jag på.
Kyrkan borde med det snaraste börja viga samkönade par till äktenskap. Det är en sak där jag har väldigt litet att säja till om men där jag ändå vill föra fram min åsikt. Kyrkan borde vara stolt över att människor vill viga sej över huvud taget - i tider när samboende är så vanligt.
En sak som jag vill vara med om att jobba kring riktigt på gräsrotsnivå - det är ekotänket i kyrkan. Skulle gärna se att min församling skulle bli en grönflaggad sådan. Eller vad det nu heter i kyrksammanhang. Där har jag något ogjort.
Min församling är en del av en samfällighet - finskt och svenskt ska samsas om både pengar och utrymmen. Där skulle jag önska mer personlig kontakt över språkgränserna. Tex så att de nya församlingsrådsmedlemmarna skulle ha en gemensam träff. Vi är ju de enda organen som är enspråkiga.
I övrigt hoppas jag att vi ska klara av att se till att personalen har drägliga arbetsförhållanden trots att det kniper ekonomiskt.
Finns en hel del att göra och jag vill gärna vara med i görandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar