fredag 15 juli 2016

Stöd och tröst

Det har varit jobbigt att läsa Facebooks tillbakablick "Den här dagen" för 2012. Trots att jag inte just har skrivit nånting om B och sjukdom så vet jag ju precis vad som hände. Jag vet vad som fanns i mitt huvud medan jag "Klippte gräs" och "tvättade kläder" som det kan stå i uppdateringen. Nu är det den 15 juli. Den 17 dog B. Nu är han redan på sjukhus och dagens uppdatering handlar om att jag övernattar på sjukhuset.Och vilken mängd fina och tröstande ord i kommentarerna! Vad de här kravlösa kontakterna med folk betydde när jag inte själv orkade ta kontakt. Inte orkade ringa, inte orkade tala, inte orkade träffa. Då var det gott att bara läsa. Och ta in tröstens ord.
En annan sak som verkar ha gett tröst är torpet. Jag blev förvånad när jag läste i loggboken igår. Många av sjukhusdagarna hade jag varit ute och pysslat. Klippt gräs, plockat jordgubbar, skördat. Det var så rikt med växtlighet den sommaren. Och jag kunde fara ut - vi var två som besökte. Men jag tror nog också att jag for för att den goda naturen gav mej tröst. Fast jag egentligen inte orkade fara och inte orkade kroppsarbeta. Nånting  fick mej ändå att göra det. Overkliga dagar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar