måndag 25 juli 2011

En minut


Om en kvart, närmare bestämt klo ckan 13 finsk tid, kommer det i hela Norden att hållas en tyst minut för offren i Norge. Och för deras anhöriga och vänner. De liv som släcktes på grund av en galning. En galning som enligt vad det säjs hade planerat dåden i många år! Det som man inte fattar och som de berörda överlevande kommer att bära med sig resten av sina liv. Tänk att se sina kompisar bli skjutna och själv springa för sitt liv, kasta sej i vattnet och inte ens där i alla fall hitta räddningen. Och höra gärningsmannen skrika av fröjd när han träffade. Och de föräldrar som så småningom fattar vad som  händer där deras barn befinner sej. Och det handlar ju faktiskt om barn! Barn knappt i gymnasieåldern! Hur kan man gå vidare? Det finns väl inget svar. Men vidare går livet i alla fall. Den där unga flickan som citeras överallt tog nog det på kornet. Kommer inte ihåg exakt men nåt i stil med att "om en människa kan visa så mycket hat hur mycket kärlek ka då inte vi alla tillsammans visa". För min egen skull, för människornas skull - nu går jag ut i min terapiande natur på torpet och håller en tyst minut. Så här var citatet " Hvis en mann kan ha så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet og KOS vi kan ha, sammen ♥"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar