Van Veeteren och jag

Ser en gammal van Veeteren - som jag sett förut. Men jag bara älskar att se dem! Inte för storyn utan för att det är van Veeteren. Dels tycker jag om att se Sven Wollter och dels rollen som är drömmen om mitt eget pensionärsliv. V. har blivit pensionär och köper ett antikvariat som han ska syssla med. Inte säljer han väl så värst mycket utan istället blir han indragen i de mordgåtor som hans fd kollegor jobbar med. Precis så skulle jag vilja ha det. Har alltid haft en lust att ha ett eget företag men är för feg för att verkställa. Men med en tryggad pension skulle det kanske lyckas. Och antikvariat, jess. Risken är ju att jag skulle få utvidga pga utrymmesbrist för inte skulle jag sälja nåt och inte kunna kasta bort överskottet - men mysigt skulle det vara att sitta där i en brunmurrig lokal med mysig gul belysning från golvlampor vid stora fåtöljer.Och så skulle jag kunna studiehandleda under disk. Reservplanen kunde vara att hoppa in då och då på Olsons antikvariat i min närhet...