Tydligen inte

 Tycks nog inte vara så mycket lättare för mej att ha kollo som att ha torpet. Fjärde sommaren nu och ingen förändring.
Trots att kollo är bekvämt, tryggt, enkelt att sköta och trots att jag trivs där när jag väl är där.
Men varför vill jag inte fara dit och hållas där? Kände nästan åga i slutet av veckan vid tanken på att jag skulle fara på lördag, idag, som planerat. Och vilken lättnad när jag till slut bestämde att jag far först imorron, söndag. Jag "fick" en dag till istan.
Och det är ju inte bara det att jag inte hålls där utan också att jag har dåligt samvete för att jag inte är där och vattnar och skötter mina växter. Fast det har nog visat sej att de klarar sej ändå.
När jag är där njuter jag stort - speciellt av morgnar när det doftar natur och är tyst och fint. Och den här tiden på året också kvällar när det skymmer och jag får tända mina lyktor. Njuter av att pyssla i trädgården, njuter av mina fina uteplatser och mitt prydliga hus där varje sak numera har sin plats.
Och jag försöker verkligen vänja mej vid tanken att älska två hem - skulle vara så praktiskt. Då skulle jag i lugn och ro kunna bo kvar i mitt fina stadshem utan att söka nåt större/nåt med en gårdsplätt.
Men försöka är en sak och känna en annan.
Det är nog separationsångest som är grunden till det här - född med sådan. Fast man inte borde använda så starka ord för så små problem som jag har. 
Vad göra? Sälja? Vill ha kvar en del möbler. Ryms inte i mnuvarande bostad. Vill odla - ok det skulle lösas med kolonilott - till en del.
Hyra ut? Skulle vara en lösning och på sikt misstänker jag att det blir så.
Jag kan ju inte fortsätta att uppleva somrarna som strssiga för att jag inte slår mej till ro. Till ro där jag vill vara, i stan.
I stan där det alltid är program. Tex idag - njut njut. Egen dusch, bekvämt med toa, mysig film på tv, ut på stan, caféhäng, människor, balkongsupé, njut i det vackra hemmet.
Och efter det är det helt rimlig tanke att fara till kollo och njuta imorron. Men hem på måndag - bokat program på tisdag.
Varför ska jag vara så konstig??