Hårda bud

Jag har konstaterat att jag bedömer människor utifrån hur de reagerar när jag berättar om mej själv och tar upp det som hänt mej och hur jag har det nu. Om man inte reagerar rätt blir det underkänt. Och nån facit finns inte. Jag kan inte ens själv säja vad jag förväntar mej. Men nån form av empatisk reaktion förväntar jag mej. Min sorg är ändå en så stor bit av mitt liv så vill man vara nära mej och min vän så går det inte att utesluta sorgedelen. De som blir underkända då - tja - säjer som Emil - de får gå där som katta.
Men man ska komma ihåg att jag är snäll mot katter.