lördag 26 november 2011

Juldikter

1. Kvällar före jul     
Kvällar före jul                                       
går vi i vått snöfall
och ser vårt överflöd speglas i stora rutor
- varuhusets lockelser, som vi lärt oss förakta.
Men en liten pojke trycker sin näsa platt
mot ett leksakståg på skenor.
Visst är det bara ha-begär
men fullt av friskhet.

Kvällar före jul
blir barnens ögon så stora.
Allting ryms i dem: stjärnor, ulliga lamm och leksaksbilar
Våra ögon är bara trötta.
Likgiltigt stryker vi snön från pannan.
Bara en barnhand i våt och smutsig vante
stucken i vår kan leda oss bort från oss själva
in i det julens rike, där änglarna jublande dansar.

(Viola Renvall)

2. Julens verkliga hemlighet     
Har du sett spåren om morgonen
av någon, som gått förbi ditt hus
i mjuk, vit snö
nära julen,
då alla träd har prytt sig
med lustiga hättor.

Då undrar du kanske - vem?
ett flyktigt ögonblick.
Så utplånas dina tankar.
Om jag sade dig vem
som gick därute
kväll efter kväll förbi,
skulle du tro mig då?

Det är julens verkliga glädje.
Någon som inte begär presenter,
som bara vill ge,
någon som bär röda tulpaner
till de sorgsna,
doftande brödkakor till de fattiga-
En flicka med ljuskrona-
En gosse med gloria-
Någon som säger: Följ mig!

Glöm dina egna önskningars
långa lista!
Det finns så många  att göra glada.

Julens verkliga hemlighet
går förbi ditt hus i snön
och kallar på dig.

(Viola Renvall)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar