Hårda villkor och viktiga ben

Som många har märkt har det varit nåt i bostadssvängen igen. Och denna gång ett verkligt unikt boende - en radhusbit på Kaserområdet. Med ortodoxa kyrkan och en park som utsikter. Mycket mycket som är fint. Den hade slunkit genom maskorna i mitt nät för att jag inte har sök på radhus.
Valsat runt huset med olika smakråd under helgen. Gick till mäkleriet imorse för att få svar på frågor och eventuellt beställa visning. "min" mäklare från i fredags är den ende som kan svara på frågor och över huvud taget hantera lägenheten. Man kan ringa honom och avtala visningstid. På hans semester?? Not! Om det är som det låter är det ju helt sjuka arbetsvillkor. Kommer inte att ringa. Dessutom har de två bud på lägenheten redan. Att ge sej in i en sån strid skulle betyda snabba ryck och det klarar jag inte av.
Har dessutom hunnit begrunda och se en hel del saker. Förutom skavanker och annat som jag skulle behöva veta mera om har jag kommit till hur viktiga mina ben - eller snarare B:n är. Badkar/Badrum, Bastu, Balkong, Bioavfallskärl (sånt syntes inte i sopisraden)och ännu ett - Byksnören.
Så om inget drastiskt händer parkerar jag (också) den här boendedrömmen i arkivet. Och det känns bara bra. Nu älskar jag mitt hem ännu mera. Och väntar på nästa frestelse. Vet nu vad den borde vara för att jag ska falla. Tror jag.