Igår inleddes församlingens Ukrainainsamling. Kyrkans utlandshjälp med direkt samarbete med Ukrainas motsvarande.
I kermitgröna västar stod vi på Citymarket och jag hade faktiskt två pass så jag hann få många intryck.
Trots att det har varit många insamlingar på samma ställe tidigare (tex stod jag i röd väst för Röda korset för ett tag sen) så hade människor iver att ge pengar ännu en gång. Vi konstaterade med gemensamma krafter att det är ju så vi känner - ge en gång, ge flera gånger om vi har möjlighet.
Och det gavs mycket - bössorna fylldes långt av sedlar. Och vi fick många tack för att vi samlar in.
Hörde ingen säja att man borde samla för Finland. Ett diffust muttrande om att det ju nog finns andra att samla åt också tyckte jag mej höra. Inte rakt till oss dock.
Fick själv hjärnsläpp när jag skulle svara på frågan om hur pengarna kommer vidare - jag svarade trosvisst "menee suoraan Bulgariaan". Tack och lov reagerade frågeställaren så jag fick korrigera mej själv. Hon var inte så bra i geografi i skolan konstaterade min medinsamlare.
Två ukrainska familjer kom fram till oss - säkert styrda av våra stora ukrainska flaggor (tack H och barnen som pysslade). De berättade litet var de bodde och hur de har det i Finland. PÅ nåt sätt fint att de kände att de ville ta kontakt. Engelska kunde nån i familjen. Om jag träffar på flera ukrainska familjer ska jag kolla om de känner till appen som ger dem möjlighet att tala sitt språk och appen ger ut deras tal på svenska/finska. Med ljud alltså.
Jag kunde igen konstatera att jag trivs som fisken i vattnet med insamlingsbössa i hand (bara tiden passar). Så till den milda grad att jag kom hem med min kermitgröna väst på. Får ta den tillbaka idag då jag kollar läget. Jag har bara bakjour idag så om schemat håller blir fredagen fredad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar