Nyfinländare. Talade finska bra och småpratade med mej och mitt sällskap.Märkte att vi talade svenska sinsemellan och styrde in diskussionen på språk.
Svenska behärskade han inte men det fanns i planerna att ändra på det.
Han hade varit med om en långkörning från TYKS - en körning där den sista i bilen var en person som inte kunde finska alls. Allt gick bra - allt var grundat när den sista finskkunniga lämnade bilen.
Annars upplevde han inte att han hade nytta av svenska - turisterna från Sverige talar engelska - oberoende av ålder. Men han vill ändå kunna svenska.
I och för sej hade han redan många språk - arabiska, nåt eget landsspråk, finska och engelska.
Och trots att han inte klarar en verbal kommunikation på svenska tror jag att han klarar sej ändå. Han hade rätt atttyd och ett människointresse som klarar av många språkbarriärer.
Jag tror inte att den som blev ensam i taxin med honom upplevde att det var nåt problem. Och jag tror också att det skulle ha blivit toapaus om det skulle ha behövts (det som talades om i skräckvittnesmålet för ett tag sedan).
Naturligtvis vill vi att vi ska bli betjänade på vårt modersmål -speciellt den situation det här handlade om - en resa från sjukhus i stora främmande staden. Men - vi måste acceptera att det inte alltid lyckas. Och det absolut viktigaste är nog ändå attityden hos taxichauffören (och oss själva). Mänskligt bemötande kommer man långt med fast orden inte finns.
Vi tog en liten svenskövning som avslutning på färden - Ha en bra fortsättning på dagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar