Så naturligt så

Inatt under den andra sovomgången återupplevde jag min pensioneringsdag. Som förstås var allt annat än på riktigt. Tom så jag konstaterade när avtackandet var klart att jag ännu måste åtgärda nåt jag hade glömt. Typiskt dröm visst.
Jag kan komma på åtminstone tre trådar från igår som kan ha gett upphov till drömmen.
Kom i vaket tillstånd att filosofera över hur naturligt tillstånd det har blivit - det att vara pensionär.
Skulle man inte ha en referensram i form av vänner som ännu jobbar skulle man väl tro att alla har lika mycket tid att bestämma över som vi pensionärer har. Hälsosamt att bli påmind om att det inte är så.
Det som är det bästa är väl nog att få ta morgnarna i egen takt. Jag med mina konstiga sovvanor får vakna efter andra passet när jag vaknar - ostörd av väckning. Och om det är en riktigt lyxig dag få ta en filmförmiddag. En sån dag var det idag.
Aktiviteter - javisst. Och där gäller det att snarare stå på broms- än på gaspedalen. Det tenderar att bli många bokningar om man inte ser upp. Bra att vara medveten.
Dessutom verkar det gå så mycket långsammare med alla aktiviteter när det inte finns nån tidsgräns.
Det som klämdes in efter jobbet tar hur lång tid som helst. Och det handlar inte så mycket om att jag själv är långsam utan om att det bara får ta lång tid.
Det som jag ännu hoppas få in är en liten dygnsförskjuning. Vill vara uppe sent men det brukar inte vara så lyckat med tanke på sömnen.
Och tänk - man bara är och det kommer in pengar. Lyxliv-pensionärsliv. Har inte ångrat en dag att jag gick ett år före min personliga pensionsålder.