Minnen i tingen

Bytte sängkläder. Gladdes igen en gång över de fina monogramförsedda lakanen och örngotten. Och tänkte på dem som broderat - de kvinnor som inte mera lever. Mitt kära arvegods. Går man till mitt lakanförråd kan man hitta många bokstavskombinationer. Broderade av Ruth, Märta, Ida, Astrid, Birgit och säker ännu fler.
Ser jag mej omkring i hemmet hittar jag tingen som påminner mej om dem som en gång ägt dem. Farfars askkopp, mammas fruktknivar, mosters ljusstakar, tant N:s lampa, mammas kinaros, B:s blommiga morgonmålskopp, pappas gungstol. Jag kunde göra listan hur lång som helst.
Kom att tänka på att vi ska fara fram med varsam hand när vi dödstädar så vi inte städar bort våra minnen. I hopp om att någon med glädje ska ta över sakerna.
Och även om så inte sker - njuta av dem medan vi själva har dem. Det gör åtminstone jag. Använder mosters blå kvadratiska skål till vitlöksmakaronerna och mammas "bubbelpanna" till finkaffet.
Klär mej i B:s gröna anorak och dricker veckoslutsmorronmålskaffe ur hans blommiga mugg.