måndag 30 juli 2018

Once in a lifetime

Det tror jag nog om gårdagens åskväder.
Jag är glad att jag fick uppleva det på kollo.
Och nu vill jag inte alls förringa faran i åskvädret. Det visade ju sej att det blev en fara - en stor familj hemlös sedan deras hus brann, många var säkert livrädda.
Måste nog erkänna att jag också funderade nån gång på att gå och sätta mej i bilen. Det bara var så nära! Hela huset skakade.
Men annars var det ju nog så spektakulärt. Drog igång och rörde sej bakom huset. Sen lugnade det sej. Och då samlades grannarna och jag på gården. Man måste ju bara få dela det man varit med om. Sen in i stugorna igen. Strömmen gick men kom tillbaka ganska snabbt. Jag som var försiktig med att använda el hade bara levande ljus.
Men litet måste jag ju få ladda telefonen och litet måste jag ju få chatta när det var litet lugnare. Självbegrägeri?
Ut på verandan i mörkret när regnet tog paus. Inga mygg - bara fin varm natt. Och blixtskådespel.
Det som jag mest kommer att minnas var stunden när jag egentligen var uppe på övertid. Hade gått och lagt mej men vem kan sova när blixtarna lyser upp himlen stup i kvarten och åskan mullrar.
Och inte ska man ju sova när någt så extremt händer. Inte sova bort onc e in a lifetime-grejen.
Gick upp och satte mej på golvet framför mitt höga fönster. Utsikten var magnifik. Blixtsken över havet - ibland såg man också själva blixten. Och det var ljust vid horisonten mest hela tiden. Stearinljus - chatt på gång - och ett glas öl. Det var sån stämning. Men nog litet spännande också för plötsligt brakade det till.
Kan ändå uppleva att det är häftigt att ta del av ett sånt naturskådespel.
Ukkoshelvetti som det kallades tex i Iltasanomat. Men detta ukkoshelvetti nådde inte över nyhetströskeln i yles radiomorgonnyheter.


Bilden lånad från Pohjalainen

fredag 27 juli 2018

Coolern

Det står högt i kurs nu - apparaterna som kyler, som gör inneluften litet mer dräglig.
I stan har jag ingen sån - och med min krumbuktiga lägenhetsform får jag inte heller korsdrag. Så jag lider med typ 29 grader i sovrummet när jag ska gå och lägga mej. Solen har dessutom på kvällen legat på och värmt upp sovrummets tegelvägg och brakat in genom de två stora fönstren. Olidligt.
På kollo har jag lyxen att ha en luftvärmepump. När jag nu har kommit underfund med den inser jag att den är toppen. Dörrar och fönster stängda, pumpen på lågt varvtal en lång stund. Inte som i jag försökte först - ha igång bara en stund före läggdags. Behövs dessutom på dagen också då solen ligger på. Den har inte speciellt mycket ljud och luften som strömmar ut byter riktning (air swing). Känns riktigt behagligt.
Perfekt. Borde egentligen finnas i alla former av boenden om den här sommarvärmen har kommit för att stanna. Lär inte bli dyrt att använda den heller.
Och ja, nåt som man lätt glömmer nu just - den kan ju användas för att värma upp också.



onsdag 25 juli 2018

Att söka sin gravplats

Igårkväll var jag igen på gravgårdsvandring. I Vasa, på nya begravningsplanen. Intressant som alltid - bra guide och dessutom var vår grupp liten så det blev en del diskussion.
Men ännu intressantare var det som hände inom mej. Jag märkte plötsligt att jag sökte min egen gravplats, dvs jag tänkte på hur och var jag vill bli begravd.
Sundom då? Ja, det har länge varit klart för mej att jag skulle strös på Sundom gravgård - nära torpet. Tänka att en askflaga skulle blåsa ner till min trädgård. Men - nu känns det annorlunda när jag inte äger nåt där mera.
Och det blev plötsligt aktuellt när vi gick från ställe till ställe och såg de olika typerna av gravar. Har inte kunnat slå fast exakt plats men det kanske spelar mindre roll bara formerna är klara.
Vasa ska det vara. Ströbegravning ska det vara. Enkel kista av papp med bårtäcke lånat från församlingen. Och - det var nytt för mej - låneurna från församlingen. Askan strös i en urnelund (den vid båten verkar bra fast jag inte tycker om båten). Där spolas askan ner bland stenar och namnet finns på en pelare nära båten. Eventuella blommor och ljus en bit bort. Ingen behöver känna krav att gå och sköta nåt. Inga gräsklippningskostnader för nån. Och ett stiligt ställe. Man kan stå på bron över stenarna och meditera. Så får det bli. Om inte den nya urnelunden på gamla sidan blir ännu finare. Där skymtar vattnet mellan träna.
Det kändes skönt att få det här utrett - har rört sej i skallen på mej sen husbandet till Sundom bröts.
.


tisdag 24 juli 2018

Kassettband

Vet ni hur långt själva bandet i en C-kassett är (yngre årgångar vet inte vad en C-kassett är men frågan går till er litet äldre). Jag vet inte. Men jag vet att jag av en normal 60 minuters kassett virkar ettsjok som är 30x19 cm.
Vad ska det bli av sjoket? Förslag mottas. Troligen en väska. Det är nämligen så att det finns betydligt fler än en C-kassett. De är nog över 100 och det är bara ett fåtal som ska sparas. De har kommit från moster och mamma - men de flesta kom härom året av en som visste att hen aldrig kommer att använda. Och jag tackar och tar emot - förstås.
I den allmänna uppstädningen bestämde jag nu att det ska försvinna en del kassetter - och fick virkidén.
In i mitt handarbete försvinner nu Torkel Selin och Arthur Eriksson med andligas ånger till dansmusik (nå det finns nog fina saker också), Jan Malmsjö som sjunger jul, högklassig poesi som "dina ögon som är så blå som min kärlek är röd", men också tuffare stuff som Moody Blues och Diana Ross. Plus mycket mycket mer.
De flesta av de genomlyssnade hamnar i destruktionskorgen. Väldigt bra "garnnystan" - kassetten där bandet löper fint.
Visste ni förresten att banden är av olika färg. Nja, bruna är de ju alla, men olika nyans av brunt.
Och nej - jag tar inte emot donationer!


torsdag 19 juli 2018

To be or not to be

Har träffat så många inbitna kolloiter att jag började tvivla på om jag kommer att passa in. De här som berättar att de kommer i april och bor på kollo långt in på hösten. De har som bara sovit ett par tre nätter i sitt stadshem under hela sommaren. Jag försökte förklara för ett par damer att det händer så mycket trevligt i stan på sommaren - saker som jag inte vill vara utan. De svarade med stor pondus att sånt har de helt lämnat bort.
Därför var det så befriande då jag diskuterade med min granne/simkompis härom kvällen. Hon berättade att hon aldrig sover på kollo. Hon kör mellan och far hem till stan till egen säng och egen dusch och egen papperstidning. Ett helt annat sätt att ta kollolivet.
Klart att jag vet att jag får bete mej som jag vill. Men det var ändå skönt att höra att det finns en annan ytterligthet än de ständigtboende.
Själv tror jag att jag blir en sån som sover ett par nätter i stöten. Känns lämpligt nu. Jag vill övernatta. Så skönt att uppleva sena kvällar och tidiga morgnar. Och sedan -förhoppningsvis - när det finns en trädgård njuta av det man pysslat med - nån sommar när det inte är så hett. Just nu har det mest handlat om att bo in sej och packa upp. Inte illa det heller.
Men att jag skulle stänga av stan för nån längre tid - helt befängd tanke. I stan har jag utvecklat ljuvliga sommarrutiner. I stan träffar jag folk (fast jag ju inser att jag kommer att ha mycket kontakter till kollofolket också). Och framför allt - i stan har jag mitt hem.
Och dessutom - konstigt - känner jag mej ensam på ett annat sätt på kollo än i stan. Det har väl att göra med att mitt sommarstugeliv har varit tvåsamt. Känns nästan perverst att grilla åt en person , att inte ha nån att planera det nya med. I stan är det helt naturligt att vara ensam.
Måste ju nog erkänna att jag igen (precis som med Sundom och B:s villa) upplever en konflikt i att dela mej mellan två ställen. Varför ska jag fara hemifrån när jag njuter så hemma? Varför ska jag dela upp min tid och mina saker på två ställen? Känns inte så illa med kollo men litet av de känslorna finns. Får se hur det utvecklas.


tisdag 17 juli 2018

Ingen bra start

På ett sätt blev det ingen bra start för mitt kolloliv. Och det är ingens fel. Jo, det är vädrets fel. Pga dett torra vädret har jag inte fått någon matjord ännu. Helt bra. Det skulle damma något förfärligt plus att man inte skulle kunna anlägga gräsmatta i torkan. Och egentligen inte heller plantera nåt. Så resultatet skulle vara en torr dammig mullansamling.
Men inte är det vackert eller lockande det jag har nu. Ett månlandskap! Den fyllnadsjord som på midsommar var så regnuppblött att man inte kunde gå på den är nu som cement - grå och stenhård. Men små kratrar i - där de största stenarna har tagits bort. Månlandskap är vad jag har.
Och hettan - den extrema - har gjort att solen har blivit min fiende. Söker frenetiskt skugga och försöker få huset drägligt med gardiner och vädring. Har förstås coolern men den vill jag nog inte köra dagen lång. Så den får jobba på kvällen då 35 grader ska ner till dräglig sovtemperatur.
Och solen gassar in genom de höga fönstrena. Betyder att jag oftast på kvällen sitter ute - i skuggan av förrådet. I mitt månlandskap.
Det är bra att få uppleva det värsta varm- och solvädret nu när jag är i planeringsskedet. Nu vet jag var jag ska sätta in stötarna. Sittgrupp nära förrådsväggen - morgonsol och kvällsskugga. Nån lösning som ger skugga så solen inte gassar in genom högfönstrena.
Det här låter som om jag skulle vara missnöjd med mitt sommarvistebyte. Så icke.
Jag är själaglad över att jag sålde Sundom. Att inte behöva springa runt och klippa gräs i hettan - med med länga elkablar efter mej. Att veta att det tas om hand. Att ha fått ordning på mina saker. Trots att jag saknar mina underbara skördkorgar.
Jag är lycklig över det vackra och praktiska hus jag har köpt. Där jag tycker jag har det så mysigt. Och fungerande.
Och - inga myggor eller bromsar. Kan sitta ute utan att bli störd.
Trevliga närmaste grannar. Nya bekanta bland grannarna. Fick simsällskap av en igårkväll.
Och tiderna när jag kan röra mej utan att solen stör. Underbara morgonstunder på miniverandan. Och - så lycklig över att jag faktiskt sover här. Och sover minst lika bra som i stan. Vilket nu inte betyder så mycket.
Att jag sen i princip har svårt att dela gracerna mellan två ställen är sen en annan sak. Men det får bli en annan mässa.

Spjälgardiner hjälper en del



torsdag 12 juli 2018

Återställning

Det har varit en turbulent vår och sommar med fastighetsaffärer, ägodelshantering på olika sätt, flyttning, anpassning. Har känts av både fysiskt och psykiskt.
Hurdana spår det hela har satt i mej vet jag inte men i hemmet har spåren synts tydligt. Ett tag var bastun helt belamrad med saker på väg. Och faktiskt syntes det spår i hela lägenheten. Och syns ännu också. Väskor med saker till Hoppets stjärna och Röda korset och en datoruppsättning på väg ut. Och - faktiskt - spår av att saker har försvunnit, tom möbler, på väg till kollo. Och bilen är full igen.
Sen har ju fokuseringen på flytt och sånt lett till att den hemgenomgång som brukar höra försommaren till inte har blivit av. Och det har syns som högar av saker.
Idag tog jag mej tid  att röja. Massor i sovrummet som hittade bättre plats än kring min sköna länstol.
Så viktigt för mej att inte ha hemmet belamrat. Och så viktigt att viga dagar för att reda upp.
Det blev en riktig sommarlovsdag!
Som dessutom kom att innehålla bokläsning på balkongen - med regnet smattrande! Och eventuellt en sväng till Patio-jazzen. Och så börjar väl en viss Ernst med sitt sommarprojekt idag...



onsdag 11 juli 2018

Väderskämmigt

Det känns skämmigt - som di säjer i Sverige - att inte gilla det rådande vädret. Folket jublar över temperature som går över +25 grader. Och att inte gilla verkar inte vara rumsrent.
Och visst - jag tycker också att det är fint att vi har en sommar som vädermässigt kan kallas sommar. Men det betyder inte att jag tycker om när det är stekhett. Jag mår så dåligt av det - plus att min hy inte ska utsättas för sol.
Jag blir handlingsförlamad på nåt sätt av värmen och känner att hjärtat inte vill ha det så här.
På kollo är det svårt att hitta skugga ute. Och inne stiger temperaturen över 30 grader. Bra att se nu redan hur det kan vara. Måste planera så det blir så bra som möjligt. Använda coolern mera, se till att sittgrupper planeras där det finns litet skugga i alla fall, mera fönsternät så man kan ha korsdrag. Och se till att ta vara på timmarna på morgonen - då är det fint och skuggigt.
I stan är lägenheten ok - men på kvällen är sovrummet gassigt och inen cooler finns. Men balkonglivet på kvällen är jess.
På båda ställena skulle jag vilja vara aktiv och röra på mej men - hettan förlamar.
Väl bara att väntar på friskt väder nu och njuta av de stunder det är drägligt, för då är det verkligen toppen. Morgnar på kollo och kvällar i stan.
Och glädjas med dem som klarar av värmen.






tisdag 10 juli 2018

Alltid något

Det kändes gott att fara från kollo med en liten skörd idag. Rädisor - riktigt präktiga och små små potatisar ur baljan där mitt trångbodda potatisland finns i år.
Ni ska veta att jag har saknat mina skördekorgar från Sundom. Mer än jag hade räknat med. De där som blev tyngre ju längre sommaren framskred. Både mat och blombuketter fanns där.
Blombuketter som gav mej de fina doftupplevelserna som jag har missat i år. Om man undantar rosendoften på väg till kollo-toan.
Bären som fyllde frysen, potatisen den fina som åts under andakt. Som gav mej känslan av att jag var rikast i världen.
Men ok - jag visste att det skulle bli ett annorlunda år. Och som sagt - idag kom jag hem med en liten skörd.
Kanske jag beger mej ut på bärletning i skogarna - bara det skulle bli litet svalare.



söndag 8 juli 2018

Så lika och ändå så olika

Det är så intressant att se hur andra kollofolk har planerat sina hus. I princip har vi likadana hus. Nå det är inte sant men de flesta av oss har stockstugor med loft. Endel sover uppe på loftet, endel i rummet bredvid köket och endel i "vardagsrummet". Också andra variatoner förekommer.
Orsakerna till att man köpt kollostuga varierar också. Men jag antar att odlingslängtan har varit drivkraft för de flesta. Någon behöver semesterboende. De flesta kommer dock från Vasa och kör mellan.
Jag har en känsla att de flesta på sommaren/semestern bor på kollo och far hem till stadsboendet då och då.
Och sen inredningen. En berättade att hen började från tomt bord-hade inte haft når sommarhus förr. Kunde köpa möbler som passade precis och kompletterade med nåt som fanns i hemmet. Nån köper Ikea och bygger om efter behov och behag.
Och så jag då som bygger upp min inredning efter det jag har kvar efter att ha sorterat ut på torpet.
Senast igår bestämde jag mej för att testa det däer bordet för "candle light dinners" så nu är det rumsterat om i ett hörn på nytt. Välsignade loft som tycks ta emot hur mycket som helst.
Det är med skräckblandad förtjusning jag tar fram en av de bananlådor som ännu finns i uthuset. Vad ska jag möta där? Går det att få inplacerat? Blir det till samlingen Hoppetsstjärna.3?
Idag tog jag in en låga med påskriften Smått och gott. Lär ta en tid innan jag fattat beslut om allt det som finns där. Tids nog...





torsdag 5 juli 2018

Tantlösning eller skön ingenjörskonst

Inte så lätt att dra gränsen mellan de två. Konstruerar jag en mörkläggningsanordning av ett duschdraperi som tas bort till dagen är det en tantlösning. Likaså om jag gör en fönstermörkläggning av gamla rullgardiner som tas bort till dagen. Men fixar jag till den så den på nåt sätt går att rulla/veckas upp är det skön ingenjörskonst. Gör jag så att hållaren för den gamla mässingsgardinstången fungerar - med hjälp av skrot som hittas i lidret och med stort tålamod och dito envishet - då är det skön ingenjörskonst.
Är det kanske så att om resultatet är något konventionellt, något som ser ut och fungerar "som det ska" är det skön ingenjörskonst men om det handlar om nåt som hanteras på ett okonventionellt sätt är det en tantlösning.
Att båda lösningarna är lika intelligenta och användbara är helt klart.
För mej är det en hederssak att fundera ut såna här lösningar - att göra något av ingenting. Sätter mycket tanketid på att fundera ut lösningar. Återanvändning på hög nivå. Alla lösningar tål kanske inte dagsljus men de fungerar.




onsdag 4 juli 2018

Hemmet det kära

Kom hem från kollo en dag tidigre än planerat. Har så mycket som ska göras i stan.
Men - så började jag sakna hemmet. Inte bara dusch och toa i eget utrymme utan också hemmet och hemkänslan. Och det är ju såhär att jag är novis på att vara borta hemifrån över natten. Är riktigt nöjd över hur bra det har funkat. Tror jag får öva.
Sen fattas ju trädgårdsarbetet på kollo ännu - matjorden är inte på plats. Och så är det så obarmärtigt hett där. Har planer efter att ha tänkt igår.
Det betyder inte att det inte finns att göra. I uthuset finns ett stort gäng med packlådor som väntar på att bli tömda. Trevliga inredningssysslor i huset. Och - så fort man rör sej utanför tomten möter man nån att tala med.
Men - hemma är hemma. Persedelvård, stadsärenden och konsert. Idag. Och stor-tv. Gillar.
Dessutom behöver balkongtomaterna mej med jämna mellanrum. Igår slokade de så en granne ringde och rapporterade. Hen överdrev nog - vips ar de krya igen.





tisdag 3 juli 2018

Hett


Har varit på kollo några dagar nu. Riktigt trevliga dagar med diverse sysslor och kontakter. Tom väninnebesök.
Men - vilken hetta det var härom kvällen när solen gassade in. Länge. Typ 30 grader på mätaren vid dören och sol rakt in i rummet. Ute blåste det så det var svårt att hålla parasollet på plats. Satt nog och undrade vad jag har gett mej in i. Jag som tycker så illa om sol!
När solen gick ner och det fortfarande var varmt i stugan fick jag testa min nyinstallerade värmeluftpump. Och oj vad den var effektiv. Efter en kort stund var det behaglig temperatur och man kunde tänka på att gå och lägga sej.
Men seriöst - jag måste tänka på solskydd. Och det räcker nog inte med rullgardin. Men vad?
Altan med tak som inte är helt genomskinligt? Många plus - skyddar rummet från gass, är ett ställe där man kan sitta i solskydd. Möjlighet att ha trädgårdsmöblerna ute fast det regnar.
Pergola? Fantastiskt fina. Men stora. Dessutom såg jag igår en vars tak hade blåst sönder.
Hembyggd pergola med tak?
Storparasoll. Nästan uteslutet. Vill ha ett parasoll som går att flytta. Foten som behövs till ett megaparasoll är ju så tung att jag inte orkar lyfta den.
Det lutar mot terrass med tak. Säjer som de brukar i vissa Fb-grupper - bombardera mej med idéer när ni ser bilderna.
Och - idag är det skönt mulet. Ja ren igårkväll. Underbart.