1918

I lördags uppmärksammades en bit av händelserna 1918. Med en enorm militärmönstring och parad för att hedra minnet av jägarnas återkomst. I min egen hemstad Vasa - för det var ju också här de samlades då för 100 år sedan. Och jag förstår att paraden betydde mycket för många
Ståtligt och fint, ja. Men på nåt sätt måste jag åtminstone för mej själv reda ut begreppen och räta ut frågetecknen innan jag lyckas klämma fram en högtidlighetens tår.
!917 - ryska kejsaren hade abdikerat. Kunde Finland då gå sin egen väg och lämna Ryssland?
Socialdemokraterna hade majoritet i lantdagen och krävde mer autonomi.
Arbetarna krävde ökade rättigheter - våld och laglöshet förekom. Matbrist och ekonomiska svårigheter.
Olika beväpnade styrkor mobiliserade sig. För att upprätthålla ordning och för att kunna ta makten om Ryssland kollapsade. Röda garden från arbetarnas håll och skyddskårer på borgerligt håll.
Finland förklarade sig självständigt i december 1917 då lantdagen röstade. 100 för - 88 mot.
Motsättningar mellan de beväpnade grupperna ledde till fullt inbördeskrig 1918.
Lantdagsupplösning - nyval - de borgerliga fick majoritet.
27 januari 1918 - en revolutionär regering - det så kallade folkkommissariatet - upprättades.
28 januari 1918 - de vita trupperna i Österbotten började avväpna de ryska garnisonerna.
I februari återkom en stor del av de unga gossar, de sk jägarna, som under första världskriget skolats i Tyskland. Jägarrörelsen kom till som en reaktion på förryskningen.
Jägarna hälsades i Vasa av Mannerheim på samma ställe där vi i lördags 100 år senare firade minnet av händelsen.
Finland var i princip delat i syd (rött) och nord (vitt).
De vita fick övertaget. Det största slaget utkämpades i Tammerfors - de sista gatustriderna utkämpades i Helsngfors. Då hade tyskarna kommit till undsättning.
Efter det - fångläger - sår som det tog lång tid att läka.
Först under vinter- och fortsättningskriget blev landet litet mer sammansvetsat. Det yttre hotet hjälpte till.
Faktauppgifterna är tagna från en storartikel som Yle publicerat. Den känns läsvärd. För det är ju så här att det här har man inte talat om. Det var så sårigt. För det handlade ju om ett brödrakrig. Rent konkret ibland - bröder i samma familj stod på olika sidor.
Det jag frågar mej är - kunde man inte ha löst landets problem på nåt annat sätt? Båda sidor ville ju se ett självständigt Finland. Och ett inbördeskrig är ju nog det sista ett land vill drabbas av. Eller var det bara så att det eskalerade utan att någon egentligen klarade av att hålla i trådarna. Och att de grymheter som båda sidor gjorde sig skyldiga till - var de verk av enskildas hämndbehov?
Och misären i fånglägren. Det måste ju vara nåt som kunde ha undvikits. Trots att det var hunger och fattigdom i landet. Bristande insyn, hämndbegär? Oberoende - en verklig plump i vår historia - det är vad fånglägren var.
Tillbaka till början och paraden i lördags. Naturligtvis ska man fira jägarnas återkomst. Men på nåt sätt - hur vet jag inte - borde man uppmärksamma helheten, båda sidor i kriget. I talet som hölls på torget (hörde det inte själv) ska det ha sagts att jägarna inte kunde föreställa sig att de kom hem för att slåss mot egna landsmän. Och så var det väl.
Men ändå saknade jag nånting och kunde inte klämma fram tåren.
Hoppas på en diskussion när jag lägger upp blogginlägget på Facebook. Jag känner mig både naiv och obildad när det gäller händelserna 1918. Och jag vill veta mera om det som ingen har talat med mig om.