Bokhyllan

Bokhyllan - mitt liv. Så känns det ibland.
Det var superviktigt för mej att skaffa böcker när jag skapade mitt eget hem. Både skönlitteratur och facklitteratur. Gick med i bokklubben Bra böcker som innehöll båda - kanske litet för mycket ibland. Bokhandelns rea var en fröjdetid.
I mitt nuvarande hem finns böckerna i en Lundiahylla som sitter som en smäck i gången mellan tambur och sovrum.
Och nu är det tid att döstäda bokhyllan. Nu har jag blivit så klok att jag inser att det jag inte vill läsa, det vill ingen av mina arvtagare heller läsa. Dessutom behöver jag hyllutrymmet för mitt pyssel. Och ännu - det är en viss känsla om man vet att de böcker som finns kvar i bokhyllan betyder nåt.

Därför är det nu dags att beskriva bokhyllan - så länge den är (nästan) fylld med böcker. bara att hänga med.
Hyllan är tredelad och jag har ganska bra koll på vad som finns var.
Del 1:
Mina (och äldre släktingars) skolböcker och dem kommer jag att behålla. Läsebok för de små (tryckår 1934) kan man ju bara inte göra sej av med. Bara de intressantaste av mina egna är kvar.
Mina dagböcker - ett evigt dilemma. Vad gör man med dem? Nog intressanta dokument. På samma hylla samlar jag årsberättelser från min skoltid - både egen och jobbtid.
Faktaböcker. Mest på temat hälsa verkar det. Och mitt i raden ståtar uppslagsverket från mitt barndomshem. Lilla jätten. Vad säjs om boken med över 1500 sidor. I tunt papper.Tryckårssidan är tyvärr borta. -40-talet säjer Google. Oj vad jag har läst i den!
Gamla fotoalbum - mors och fars. Historiker. Vasa, Jakobstad, skolor. Rariteterna pappas militärminnen och mammas sånghäften. Och Boken om vårt land som jag har i flera versioner.
Studietiden - svårt att skiljas från de fina böckerna.
Pysselhyllor finns redan. Där bor tex en massa stickgarn.
Kontorsmappar. Sånt som så småningom blir digitalt. Rådet är det redan men husbolagen släpar efter.
Stickmönster samlade ur tidningar. Sångtexter.
Del 2:
Skönlitteratur. Där gallras det och bara de kära böckerna sparas. Testläser såna som jag inte minns och avgör efter det.
Svenska språket tror jag man kan kalla följande hylla. Skolböcker, författare tex.
Trädgård har en egen hylla. De böckerna har betytt så mycket att de måste få vara kvar trots att jag ofta söker information på nätet nu. Och visst är det skoj att pappers-googla ibland när man söker namnet på en växt. Den stora boken om trädgård levererar.
Bra böckers lexikon. Frågan är vad man ska göra med den gamla kunskapen i vackra böcker. Och detsamma gäller Läkarlexikonen - som ju säkert innehåller en hel del gammal och felaktig information.
Kokböcker - plats för gallring men absolut inte alla. Det är stämning att ta fram julmatsboken och planera. Och att läsa Annas poetiska böcker om kryddor, mat och julmat. Dessutom finns min mammas gamla kokbok där. Mycket intressant. Och Marta förstås.
Noter - som borde portioneras ut. Sånt som jag aldrig kommer att spela.
Del 3:
Diabilder. Har ingen diavisare så de borde digitaliseras bums.
Bibelböcker som jag kallar dem - de andliga böcker som fyller en hel hylla. Lär inte vara värda nåt fast tryckåret är 1800-tal. Men de är ju så vackra!
Sångböcker - aldrig så jag skulle kasta dem. Att inspireras av en julsångbok, Evert Taube-visor och annat - det går inte an via nätet. En papperssångbok, orgeln och jag = feeling. Dessutom - allsångsstunder vid brasan på torpet - det kräver ju pappersböcker.
Ordböcker. Många gamla. Språklexikon. SAOL. Bläddrar då och då fast det är nätet som gäller för det mesta. Två av dem är statíonerade på toa där det löses korsord (schh).
Dikter. Kära dikthyllan. Som nu två somrar i rad har tömts och transporterats ut till torpet inför diktläsardag med P. Så de ska ju förstås vara kvar. Inför nya somrars diktdagar.
Storböcker - mest sådana som kom i Bra böcker-paketen. En del har tagit bort redan och jag tror att det ska finnas mera att ta av där. Varför skulle jag läsa om akvarifiskar eller Karolinerna i stora tjocka böcker.
Fotoalbum - väldigt prydlig hylla efter fjolårets fotostädning. Allt i album nu. Och mera kommer inte -annat än tackfoton av folk som uppvaktats.
Se där - så mycket man kan skriva om böcker.
Men - vad händer med böcker som gallras ut? Ja - inget slängs förstås. Storböcker brukar jag få ut via Fb , skönlitteraturen går till bibbans bytesbord. Mycket tar omvägen via torpet - helt onödigt. För de blir inte mer lästa av att de tas dit. Där finns numera också ett maffigt bibliotek.
Ja, ja. Tänk att man upplevde böcker så värdefulla när man var ung vuxen och började samla. Nu verkar det som om världen skulle drunkna i böcker. Alla vill de och ingen vill ta i bytesgrupper på Fb. Antikvariat och stenfotslopppisar tar inte emot. Synd. Kanske nån som läser behöver en bok eller flera?