Hela kvarter

Ni vet det där nya huset med ramp som slutar i en trappa. Husert där det torde bo en hel del pensionärer som kan vistas i parken ovanför trappan. Granne till det huset finns ett radhus med eget grönområde. Kan tänka mej att det bor många barn i det huset och de andra som hör till samma bolag.
Mellan nya husets park och radhusen finns ett präktigt plank. Vattentäta skott. Varför? När man kunde öppna så att de olika husens invånare skulle kunna dela och samsas.
Kom att tänka på Travdalen och välfärdskvarteret. Och på att man kunde tillämpa gemenskapsprincipen i befintliga kvarter. Åtminstone markgemenskapen. Och kanske också persongemenskapen. I det nämnda kvarteret men också i mitt eget.
Ta bort planken, öppna gångvägar genom häckar, ha gemensamt sophus, gemensamt lekområde, gemensam gårdskarlstjänst, gemensam trädgårdssittgrupp med ett grilltak. Och - när man blir riktigt varm i kläderna - ett gemensamt lusthus/växthus.
Och gemenskapsskapande aktiviteter så att kvarterets folk lär känna varann - och kan ta litet ansvar för varann. Eventuellt en kvartersäldste "som vet allt". Många seniorer bor i centrumkvarteren. Man skulle med ett sånt här "gemenskapsboende" kunna avlasta samhället en del uppgifter - och kanske få nån bonus för det. Sunt byaboende där människor ser varandra. Litet mer än ett höghus och dess lilla gårdsplätt.