söndag 9 juli 2017

Skuldkänslor

Valde imorse bort det svettiga tunga gräsklipparbetet på torpet - valde istället cityliv som alldeles strax betyder skönt balkonghäng.
Men - då känner jag en viss skuld. Varför är jag inte på torpet en varm och skön dag? Varför är jag inte där och njuter av irisarna som säkert har slagit ut? Och av schersminen och rosorna som är som bäst nu? Varför njuter jag inte av mitt paradis?
Jo för att jag inte vill! Har hela tiden kluvna känslor för  stället. Vill inte, vill. Vet egentligen inte hur man gör när man är där utan att jobba. Medan B fanns fick jag några underbara vill-stunder där, När vi redde till supé och var över natten. Nu kokar jag knappt kaffe där.
Njuter så av det vackra när jag väl är där. Mellan jobbpassen. Men sen inte. Känner inte glädje vid tanken på att fara dit. Men känner ändå inte att jag är mogen att sälja. Vill ha odlingar.
Överklassproblem- javisst. Och skuldkänslorna försvinner  bara dagen lider. Och gräset finns kvar imorron då jag far ut för att jobba i mitt anletes svett. Och hinner se allt det vackra.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar