Renässans för tidningen?

Minns ni den tiden när det var viktigt att se ett tv-program för att hänga med i diskussionen följande dag på jobbet, i skolan och på dagis. När man visste när ett program kom och anpassade sitt liv efter det. Det talades tom om att kyrkokören slutade så att folket skulle hinna hem till Peyton Place (en serie som förmodligen kom medan jag var tv-lös i Åbo).
Sen kom möjligheten att spela in program (först på VHS- och Beta-kassetter och sen på hårddisk och i någon mån dvd). Och då började vi time-shifta. Jag så till den milda grad att jag egentligen ser bara nyheter live - allt annat ser jag när det passar mej. På det stadiet är jag i huvudsak.
Följande steg var ju att man inte har traditionell tv utan ser via dator - Arenan eller Netflix eller nåt annat medium. Grejen är alltså att man ser när man vill - och inte när alla andra ser.
Det betyder att man inte har nåt man sett som är gemensamt när man kommer till jobbet, skola och dagis.
Tänkte att dagstidningen på ett sätt för åtminstone den vuxna befolkningen kan vara en ersättare för tv-programmen. Förutsatt att man som jag har tid att läsa densamma. Debattartiklar, reportage. Och dessutom från tidningar man inte själv prenumererar på eftersom artiklarna "öppnas" för vem som helst om de delas på tex Fb. Själv ser jag fina artiklar från Husis. Jag upplever starkt att dagstidningen spelar en stor roll i mitt liv och att det är intressant att dela med andra. Och den är ju färskvara så där läser man gärna i takt med andra. Länge leve bladet!