Mer än en juttu

"Visst var det dej jag såg på tv?" Så frågade hon som klippte gräs på gravgården i Sundom. Hon hade förstås sett mej på torpet tidigare och kände igen mej. Det kändes bra. Det har också känts bra när människor ivrigt har noterat att de har sett mej. Också människor som jag inte normalt kommunicerar med.Och de flesta har tillagt att jag är ute i ett angeläget ärende.
Svenska Yle har kompletterat sin filmsnutt med en text - på hemsidan. Och Yle Österbotten hade den också på sin sida. Möjligt att kommentera och det var intressant. Knärrkommentarer om hur svårt det är att sortera, om hur det i alla fall kommer att brännas. Sånt som jag kunde bemöta och på så sätt ännu mer fick fram mitt budskap. Hade flankstöd av Rinki och Finlands Returplast som snabbt och behändigt svarade på mina frågor. Man vill ju ge korrekta svar.
Naturligtvis kom det positiva kommentarer också. Det finns andra som har väntat.
Juttun gick ju också i radio - det missade jag. Väntar på en länk som Yle lovat skicka.
Plus att jag gjorde ett blogginlägg med min egen struktur. Det blir ju på nåt sätt så att en del viktiga saker blir borta när inläggg krymps.
Jag har också friat till Vasabladet. Tycker att de också borde. Och idag blev det napp! Blev tillfrågad om jag ställer upp på en intervju om sopsortering och speciellt om plastinsamling. Jess!
Så ni ser - en juttu är mycket mer än en juttu i dagens samhälle. En juttu blir en diskussion och en debatt. Gillar!