onsdag 14 oktober 2015

Skumma affärer

Det här temat har jag berört tidigare. nu berörde också någon annan det - Kuningaskuluttaja.
Ni som har varit med, ni vet. Den där situationen när man ska ställa till begravning och går in i den diskreta fina begravningsbyrån. Där möts man av fin personal som kan hantera situationen. Ingenting att klaga på. Men sen det som tycks vara tabu. Priserna. Man frågar aldrig - förstås inom just den byrån.Men man jämför aldrig med andra, ifrågasätter inte. Och hur skulle man orka med det?
Och det visade sej i programmet att man har svårt att få fram priser på förhand. "Byråernas sidor är inte gjorda på det sättet"., "sidorna är inte uppdaterade" - nåt sånt sa hon, begravningsbyrådamen. Och talade om handarbete, doftande trä och fin inredning. I en kista som eventuellt ska brännas upp!
En begravningsbyrå hade lägre priser - ägaren anser att han inte kan vara med i förbundet för han klarar inte av att uppfylla villkoren. Han vill ha öppen prissättning.
Vad är det här för skumraskaffärer? Låter antikt. Låt  vara att servicen är bra och tröstande. Men pengar borde få diskuteras - inte bara när det gäller val av kista och urna utan när det gäller hela processen.
Och vi dumma levande - vi borde ju säja hur vi vill ha det. Antar att om mina släktingar går till en begravningsbyrå och säjer att de vill ha den billigaste kista som kan fås fram så fås den fram. Jag vill ju nämligen att man använder ett vackert bårtäcke som finns i församlingen. Och om de säjer att ingen urna behövs eftersom stoftet ska strös så fungerar det också. Och om tillräckligt många väljer billigt (och samtidigt ekologiskt) så blir det standardlösningar på de flesta begravningsbyråer.
Det tjusigaste i programmet var en ung kvinna somhade gått på kurs och tillverkat sin egen urna. Den blev så fin att hennes mamma bad att få låna den. Och det går bra eftersom det också där också handlade om ströbegraving. Återanvändning - tillverkat med kärlek. Undrar förresten vem som tar vara på alla ströbegravningars urnor?




3 kommentarer:

  1. Tycker det här fungerade bra i Borgå 2009. Jag frågade om priser, fick svar, alternativ...

    SvaraRadera
  2. Att börja tänka på att SPARA PENGAR när det är den SISTA investeringen man gör FÖR den avlidne tycker jag är KNÄPPT: Är det en KÄR släkting så tycker jag att man BORDE tänka på att det ALDRIG finns någon fler CHANS att UPPSKATTA den vars liv slocknat: Lufsen begravde jag i DEN FINASTE/ANTIK kista jag fann, gravkapell osv. ÄR det dock en släkting/bekant man INTE tyckt om finns sopsäckar,varför bry sig då ens?

    SvaraRadera
  3. I judisk tradition skall den avlidne begravas i en ohyvlad träkista. Vi är alla lika inför döden, och att lägga pengar på en vacker kista är nästan som att försöka säga att vi inte är det. Det finns andra sätt att uppskatta den vars liv slocknat än att bränna opp/begrava en dyr träbit tillsammans med den avlidne.

    SvaraRadera