Breven

Städade en del av källarskrubben härom dagen. Kom upp med bl.a. mina gamla brev. Prydligt buntade enligt avsändare. Det intressanta är hur många män jag har haft korrespondens med. Några pojkvänner och partners men också flera manliga kompisar. Och förstås väninnor. Och familjen. Och övriga. Några saker var så intressanta att jag måste skriva om dem. Noterade trots att jag egentligen inte läste breven.
Övriga - där vet jag att det finns brev från kusinen och väninnan i Kållby - brev som behövdes när min familj flyttade till Vasa och kontakten bröts. Och telefon fanns inte. Barnsliga rapporter om det som hade hänt. Efter att ha läst litet i högen vet jag mera. Kusin- och väninnebrev från tidig ungdomstid. Men också en massa brev från studiekamrater - skrivna efter studietiden. Inga telefoner tydligen. Eller så var det bara tradition att skriva. Och faktiskt - en hel del brev av elever som gått ut skolan. Fint.
I bunten Familjen råkade jag läsa ett brev från mamma - med bilagor från syskonen - skrivet till mej under studietiden. ... Väntade med att skriva till S kom från scoutlägret - kanske han har något att berätta. Och det hade han - detaljerad rapport från scoutlägret - skrivet med spretig pojkstil. Och syster rapporterade också - hon skulle skriva studentexamen. Vardagliga saker. Men vad det ska ha varit gott att läsa. Hela familjen (pappa var redan död) skrev till dottern i Åbo. Rörande.
En tjock bunt av B. Litet konstigt eftersom vi ju inte var borta från varann. Bodde ju i samma stad. Men han tycks ha använt brev som vi nu chattar. Lösa maskinskrivna A4-ark. Som han förmodligen kastade in genom genom postluckan. Klarar nog inte av att öppna den bunten nu men kom att läsa ett "chattbrev". Fantastiskt språk som alltid, djupa analyser och kärleksfulla ord.Men också praktiskt vardagligt. Slutade med - Jag älskar dej. Amen! Nångång hoppas jag att jag klarar av att läsa dem alla.
En bunt var speciellt intressant. En man och jag som kommunicerar på ett mycket djupt och fint sätt. Terapeutiska  brev helt klart. Om våra respektive relationer och annat personligt. Vi var inte ett par men hade nog en djup vänskapsrelation. Det konstigaste är att jag inte får någon bild av hur mannen ser ut. Minns namn och situation men inte utseende. Och nej - jag tänker inte efterlysa honom här.
Sen fanns det en som gör mej nyfiken - Diverse karlar. Troligen sådana där det inte har skrivits så många brev. Tror jag ska undersöka den bunten endera dagen.
Och så väninnans brev - tjock bunt. Blir intressant att se mitt unga vuxenliv genom de breven.
Tänk att vi skrev brev så här ivrigt. Och att de finns kvar. Eventuellt finns mina brev kvar nånstans också. Kanske familjebreven finns i källaren i lådan med mamma-och-pappa-minnen. Kanske mina brev till B finns i en låda i hans skrivbord. Och vem vet - kanske nån diverse karl pantar på något brev av mej.
Och vad ska man göra med brev? Efter att ha nosat på mina högar vet jag att jag inte ska göra mej av med dem. Trots att jag inte vill att nån annan ska läsa dem. Så jag vill att breven ska brännas vid min död. Har jag bestämt och har jag skrivit på lådan.
Men projektet brev från förr är nog så intressant att Hamsterboxen de bor i inte på ett tag ännu kommer att tas tillbaka till källaren.
(Vem minns för övrigt Hamsterboxen?)