lördag 30 augusti 2014

Dofter

Köpte en ny burk av min ansiktskräm. Den doftade inte som förr. Tillräckligt bra och nära den gamla doften men ändå så avvikande att jag kom att tänka på dofter som har försvunnit ur mitt liv. Mitt känsliga doft/luktsinne gör att jag tänker på sådant.
Kan ännu sakna en parfym jag hade under ungdomstiden. Philippe Venet hette den. Jag förknippar också dofter med tider och platser och en kroppsparfym (skum sådär som raklödder) som jag använde under studietiden för mej till Åbo och hösten. Skulle så vilja uppleva den igen. Vivante hette den tror jag. Fenjal dusch hörde till sommarstarten. Och så den kära LdB-krämen som många av oss har vuxit upp med. I rund flaska först (kan ses i Moodysons Tillsammans) och sedan platt. Doften höll genom åren. Inte mera. Olika fruktdofter får man nu. Finns också original men inte är den samma. Har duschtvålen och den har en vass billigtvåldoft. Och ett schampo som doftade björklöv. Och en Pierre Robert-deodorant. Jag kunde skriva sida upp och sida ner om dofter jag har mist. Tyvärr är det så att de parfymer jag använt som yngre inte med säkerhet skulle passa åt mej mera. Min huds pH tycks ha ändrat. Har egentligen bara två som passar numera. Resten får jag spruta på kläderna. Förr i världen kunde mamma eller nån pojkvän köpa parfymer åt mej och det fungerade helt ok. Jag har en doft som jag jagar - har tom frågat främmande människor vad de har för parfym. När jag testar det de säjer passar det inte alls på mej.
Ännu en sak - man kan tydligen inte hamstra heller. Köpte ett gäng Barnängens barntvål (finns inte i Finland) i Sverige och märker typ ett år senare att doften litet har förvandskats. Och det finns måånga kvar.
I verkligheten använder jag inte dofter till vardags. Det finns så många allergiker. Drabbas också själv fast jag inte är allergiker - en del av mina studerande doftar väldigt intensivt. Speciellt gossar som har haft jumpa och kommer direkt från duschen till mitt rum sprider dofter som får mej att nästan kippa efter andan.
Men jag gillar dofter och använder dofter ibland och vill bara säja: Rör inte min Alyssa Ashley-mysk eller min L´Air du Temps av Nina Ricci!


torsdag 28 augusti 2014

Det ringde

Min telefon ringde. På riktigt med prr-ljud. Det är ovanligt. I andra ändan en dam som talade som en kulspruta. På finska. Uppfattade ingenting. Och jag förstår finska och jag är inte lomhörd. Min vana trogen vill jag veta vad folk ringer om innan jag visar mitt ointresse (förstod att det var en som ville sälja nåt) så jag sa åt henne att jag inte uppfattar och bad henne tala långsammare. Kanske blev det litet bättre men hörde inte vilket företag det handlade om. Tror att det var först på tredje gången jag lyckades uppfatta Saunalahti. Litet intresserad eftersom det är min teleoperatör. Nåja - hon ville få en bättre anslutning åt mej. Bad genast om prisuppgifter men nej, jag skulle manglas genom informationskvarnen först. Pust. Allt hon sa visste jag och också vilket erbjudande hon skulle komma med och när det kom fick jag en syl i vädret och fick samtalet avslutat. Jag är ju supernöjd med det jag har.
Men varför, varför ha en dam som prepplar på så det är obegripligt. Tänk hur många gamlingar - svenska - som ska drabbas av den här Duracellharen och inte förstå ett skvatt. Och varför inte låta mej veta det jag vill veta när man inser att jag förstår vad det är frågan om. Och jag ställer en fråga. Pust.




Papper

Hur tekniskt intresserad jag än är vill jag ha tidningen i pappersversion. Vill uppleva känslan att höra utdelaren springa i granntrappan och veta att snart är det min tur att få ett färskt blad. Eller ännu bättre förstås - att ha sovit bättre än normalt och tidningen redan har kommit när jag går upp. Och vilken besvikelse om den av någon anledning inte kommer! Det händer sällan. Nåja, måndagarna förstås - numera ingen måndagstidning. Besviken men det är bara att gilla läget.

Jag antar att e-tidningen publiceras strax efter midnatt och det skulle förmodligen betyda att jag skulle läsa tidningen de mest märkliga tider - innan jag börjat sova, när jag tvinnar i sängen utan att få sömn, när jag vaknar alldeles för tidigt. Ett läsande helt utan rutiner - fel, fel fel i mitt liv. Det ska prasslas i papper och läsas blad i sängen - på morgonen.
Sen går jag nog under dagen in på nätet och läser senaste nytt i Vasabladet online, Pohjalainen och redigerade Yle.
Sen har jag ju den lyxen som ensamläsare att jag kan riva ut intressanta saker direkt. Det som dagens blad bjöd var en insändare som revs ut och scannades och en halv sida matrecept. I och för sej skulle de här båda sakerna bra ha kunnat hanteras digitalt via e-tidningen. Skicka insändaren direkt, copy/paste valda recept till min MAT-folder. Men det tredje trevliga i dagens blad - inredningsbilagan - den skulle jag inte få läsa i badet imorron om jag skulle ha haft den som e-version. Läsplattor tycker inte om fukt.




tisdag 26 augusti 2014

Maisemointia

Oj vad jag gillar den här årstiden på torpet! Inte så ofta jag far ut pga annat program och så förstås - vädret. Men när jag har tid, när det inte regnar - då njuter jag på ett alldeles speciellt sätt. Det är tyst, det doftar och jag får göra det som jag inte hinner med under sommaren. Se på helheten, frisera buskar, flytta runt saker. Jag sysslar med maisemointia. Och det känns som om jag på något sätt tänker framåt. Det är väl nog det här som menas med  "Vill du bli lycklig hela livet, skaffa dej en trädgård." Med en trädgård kan man inte stanna - man ser framåt. Men man kan inte heller skynda - naturen bestämmer takten. Ja, jag är lycklig med min trädgård och hoppas på många soliga lediga dagar ännu i höst. Innan jag definitivt stänger för hösten - något som också känns bra.
När jag vandrar runt i min natur ser jag mina trädgårdsrum som bara väntar på att nåt ska hända. Att de ska få möbler, att det ska bli kaffekalas och matbjudningar - eller bara sköna slappa stunder. Jag väntar också och kan inte forcera.



söndag 24 augusti 2014

För mycket mat

Jag hade tänkt skriva ett skämtsamt blogginlägg om hurusom vi kommer att bli feta på grund av den ryska handelsblockaden. På grund av att vi måste äta fet billig Putinost för att den inte ska förfaras. Och för att vi också bör äta vanlig inhemsk ost som annars kommer att förfaras. Och för att vi får Putinjoghurt utan tillsatsämnen - nåt vi inte normalt får. Och billigt. Och för att vi kommer att frestas av billig norsk lax. Och faller vi för den frestelsen får det inte gå ut över köttet - vi måste äta inhemskt kött också för att det inte ska bli obalans och köttproducenterna ska bli lídande. Och överhuvud taget ska vi äta mycket och inhemskt.
Sånt hade jag tänkt blogga om men så blev jag så berstört över budet att EU kommer att betala för att vissa producenter gör sej av med mat. Gäller om jag har förstått rätt ingenting som produceras i Finland just nu. Men frukt- och grönsaksproducenter i Europa. Närmast sådan mat som förfars. Kan tänka mej att det sprids till annat också. Men oberoende så handlar det om livsmedel.
Stor ekonomisk förlust. Det ska betalas för maten. Den ska kastas bort, inte säljas. Den ska inte användas av sådana som kanske behöver ekonomiskt stöd för att klara sin mathållning.
Men det värsta är den moraliska biten - hur kan man kasta mat över huvud taget och hur kan man kasta mat när man vet att det finns människor som har svårt att klara sin mathållning. Nu är jag inte så naiv att jag säjer att vi ska skicka maten till Afrikas barn. Men det måste ju finnas ett vettigare sätt att få slut på överskottet. Låt folket äta Putinpäron och Putinpäror och annat som blir liggande. Det måste ju ändå vara vettigare.
Vi kan inte signalera att vi inom EU kastar prima mat bara för att vår handelsstrategi går om intet.




lördag 23 augusti 2014

Vårt svåra språk - del 2

En insändare i dagens Vbl pekar på ett språkproblem som är allmänt utbrett. Ett problem som är mera matematiskt. Gitter inte skriva med egna ord nu utan citerar direkt Patrik Holm som skrev insändaren.

Procenträkning på svenska


Till Rafael Palm och övriga i Österbotten vill jag framföra följande.
Hälften så mycket är 50%. Hälften mera är 150%. 
Dubbelt så mycket är 200%. Dubbelt mera är 300%.
Dubbelt är två gånger. Mera, eller dyrare, är utöver det ursprungliga. Därför är dubbelt dyrare 300 procent.
Och säg inte dubbelt så litet eller två gånger mindre, då man menar 50 procent. Det är bara hälften så mycket.
                                        Patrik Holm


Blev det klart det där nu? Är också skillnaden mellan procent och procentenhet klar? Man kan göra många skojiga räkneuppgifter på det här temat.


onsdag 20 augusti 2014

Bilder till Fb

"Jag vill ha en smarttelefon för att jag enkelt ska kunna skicka bilder till Facebook". Så säjer väninnan, 77, när hon besöker telefonbutiken. Sade sej ha fått ett leende som svar. Hoppas det leendet innehöll samma saker som jag lägger in i hennes uttalandet. Jag tycker det finns så mycket bra i det. Jag lyfter på hatten för seniorer som inte värjer sej för den nya tekniken. Och jag tycker väninnan har slagit huvudet på spiken å det kraftigaste i sitt sätt att tänka. Att utgå från det som är lustfyllt, en liten grej som hon vill kunna göra. Det blir en inkörsport till det nya. Må alla försiktiga teknikanvändare göra lika - hitta nåt som väcker lustkänslorna och ta tag i det. Det andra kommer senare - vardagsmaten. Idag ska sim-kortet installeras och sedan skickas det bilder till Facebook! Lycka till, min vän, och tack för att jag fick citera dej.


tisdag 19 augusti 2014

Mörkerbarn

Samma sak varje år den här tiden. Jag har så svårt att slita mej från det underbara augustimörkret. Det är ännu varmt, mörkret är sammetslent och ett gult ljus brinner i balkonglyktan. Vill bara sitta där ute och suga in. Mörkret, den fuktiga fina nattluften, värmen. Tack och lov kommer den stunden allt tidigare för varje dag som går. Och nätterna är både svala och mörka.
Sen är det ju också så att hela hösten för mej brukar bli en inkörningsport till julen och det mys som kommer med det. Men nu först höst - mustiga färger, mognandets doft, klara dagar eller mysregniga dagar. Och mörka kvällar. Gillar!


lördag 16 augusti 2014

Prepositionsproblem

Svenskans prepositioner är svåra. Jag har problem med prepositioner. Med andras sätt att använda prepositioner. Speciellt prepositionen vid. På min dialekt (och säkert andra också) kan man säja vid villan, vid Citymarket, vid Kalle. (Finns också dialekter där man säjer me Kalle och fö Citymarket). Men när man använder vid på det sättet på standardspråk är jag inte med. För mej betyder vid villan att jag sitter på utsidan tex vid väggen och lapar sol. Vid Citymarket - då står jag med gatumusikanten i närheten av butiken. Och vid Kalle - vet inte var jag är då. Vad säjer jag själv då? Ett visst problem det också för jag säjer på villan, på Citymarket utan att tycka att jag är på taket. Vedertagna uttryck - eller felar jag också? Hos Kalle - inget problem.
Inte den enda preposition som vållar problem. I dagens tidning skrevs om Wasalandia och journalisten skrev konsekvent i Wasalandia. Det skulle jag inte göra. Också där på...
Svårt det här med prepositioner. Vad säjer ni andra?


torsdag 14 augusti 2014

Handarbetsdags

Jag har alltid tyckt om att handarbeta. Men den biten av mitt liv föll (också) bort då när allt blev annorlunda. Jag har bara inte känt någon glädje i att ta fram ett handarbete. Men nu - nu har en vän sparkat igång mej. Hon hade en del halvfärdiga projekt och frågade om jag ville ta mej an dem. Jeps, det ville jag och det har varit så kul! Det senaste jag har hållit på med var kul men inte min grej, nej. Men nu är det klart.




Ett elände för mina ögon att följa det svartvita mönstret där de olika färgerna hade olika symboler. På flera ställen blev det nog egenhändig kompostion. Men man ser ju vad det föreställer. Ram på och projektet är klart. Och jag tackar för att jag fick en handarbetskick. Har mycket på lut.
Har på ett sätt också fått en orgelspelkick i och med att jag fick en massa orgelspelböcker att gå igenom. Mycket bra - spelandet är också en bit som har fattats.

måndag 11 augusti 2014

Bilbesiktning

Häftigt vad det kan bli intressant mitt i ett sånt vardagsbestyr som att beställa tid för besiktning. Måste först reda ut vilken besiktning jag ska ha. Sen hem för att boka. Betala via nätbanken. Skrev i misstag fel inloggning första gången och fick beskedet "sivu on vanhentunut" - lyckades alltså inte och skulle beställa på nytt. (Blev stressad när banken strulade för jag fick ju beskedet att mitt gamla körkort inte duger som verifiering av min identitet om nåt strular med nätbanken). Såg nog en ruta i rutan på besiktningens hemsida men struntade i det för nu gick det inte att få tiden på nytt. "Varattu". Hittade ingen annan tid. Kollade in rutan och vem hittar jag där? Jo Asiakaspalvelija Ville som på nåt konstigt sätt hade sett mitt virrande. Han frågade om jag ville ha hjälp. Vi hade en meningsfull chatt - på svenska - Ville och jag. Småningom blev tiden ledig på nytt utan att nån av oss gjorde nånting. Allt gick väl denna gång - också på nätbanken - och jag som blev imponerad av den mäktiga servicen lovade att skriva ett blogginlägg om det hela. Och det här var nu en K1-station. Vi ska hoppas de godkänner min bil också. Nästa vecka.
Hihi - var just inne på nytt på sidan för att hitta en bild och vem hittar jag där - jo Ville. Han väntar inte på att man ska klanta sej - han sitter där och ugglar hela tiden - beredd till chatt! Hi.





söndag 10 augusti 2014

I min lilla, lilla...

Kände det så starkt igår då jag plockade svarta vinbär på torpet. Här är jag i min lilla värld. Nere i min dal. Runt omkring mej surrade det av människor på väg på loppisrace. Och på cykelbanan kryllade det av folk som gick Vasa marsch. Och tranorna skrek högt över mitt huvud. Ingen märkte mej - ja eventuellt tranorna då. Jag stod där i min doft av vinbärsbuskar. Plats för många tankar. Plats för tillfredsställelse över den lilla skörden. Jag behöver inte så mycket. Undrar hur jag någonsin kan tänka tanken att göra mej av med torpet. Det är ju min lilla, lilla och ack så viktiga värld.
For nöjd hem med min skatt - en massa fina saker som trädgården bjöd. Och följande arbetspass vidtog - att ta hand om de plockade bären. Och också det gav tillfredsställelse.


fredag 8 augusti 2014

Ett år

Ett år till av min riktiga yrkeskarriär. Kan det vara sant? Jo, så är det och det känns nog väldigt starkt trots att jag har övat med deltidspensioneringen. Har kommit på mej med att lägga sista framför händelser. Känns litet konstigt - sista låter så definitivt. Men ja, sista är det. Sista gången jag börjar i början av augusti. Och på måndag sista gången jag är med om att ta emot nya studerande. Men det känns inte mindre viktigt för det. Och till 100% ska jag jobba mina 40%. Och hoppas på att få uppleva mycken arbetsglädje. Det brukar jag. Och ja, min riktiga yrkeskarriär säjer jag. Om jag får vara frisk kommer jag säkert att pyssla med nåt efter det här året också. Jag har ju mitt projekt...
Igår tänkte jag att lärare må nog vara den yrkeskategori som blir de lyckligaste pensionärerna. Det man saknar mest - de unga - de finns ju kvar. Så starkt igår på konstens natt med alla kontakter med fd studerande - kramar och småprat. Och så kan det förbli en lång tid framöver - de är ju alerta ett bra tag till ska vi hoppas.
Men nu ett år som jag hoppas ska bli ett år att minnas - ett år av arbetsglädje. Och efter det får man hoppas på hälsa och livsglädje.

Bild: Inge Löök


tisdag 5 augusti 2014

Knärr

Efter en underbar dag med superlång lunch i fin miljö med härliga människor for jag hem via olika ställen för att utföra ärenden. Och genast blev jag knärrig och irriterad. Blomgården jag besökte hade slut på buskblåbären. Följande blomgård var stängd. Och så hann jag i tankspriddheten kasta en ölburk i kartonginsamlingen. Jag som är så noga. Och så skulle jag äntligen få bort mina tomflaskor och -burkar. I något skede var båda apparaterna ur funktion. Kestää vähän aikaa. Och mannen framför mej blåste tuggummibubblor så det smällde. Och våthanddukarna som jag brukar berömma var slut. Och golvet var så klibbigt att man fastnade. Så småningom kom jag mej igenom alla vedermödor och kom hem till mitt heta hem där svetten rinner. Knärr knärr. Kanske var det kontrasten till den trevliga jobbdagen som gav upphov till knärret. Eller hettan. Normalt brukar jag orka se med humor på sånt här.

Kontrasten



måndag 4 augusti 2014

Vädrets makter

Idag utlovades rekordhöga temperaturer. Och varmt har det minsann varit. 31 visade bilmätaren då jag körde från jobbet. Men molnen tornade upp sej. Under färden började det. Med besked. Regn. Blixtar. Hörde inte så mycket åskmuller. Hagel så det kändes som om det skulle vara risk för bilen. Mörkt.Temperaturen sjönk till 18. Hade planerat att vika in och köpa en blåbärsbuske. Hade planerat att handla mat. Men det blidde inte så. Inte läge att ränna runt på blomgårdar när det regnar så man knappt ser handen framför sej. Och blixtar och åskar. Och stormar. Naturen vann. Och balkongen var våt - hade lämnat fönstret på glänt. Fick sms att mitt Sundomhus har strömavbrott. Är på väg dit om  en stund för att kolla ett bord på vinden. Får se. Nu skiner solen.

Jatko-osa: For till Sundom. Med bror och hans dotter. Då vi startade var det uppehåll. Men sen kom regnet och åskvädret. Vasklotbron flödade men vi kom oss över. Utryckningsfordon omkring oss. Ett hus i Sundom lär ha blixtantänt. Men också kyrkan nära mej hade brandkårsbesök. Vi satt i bilen och väntade ut det värsta. Och när vi skulle fara hem var det stopp på Vasklotbron. Ingenting rörde sej. Tydligen för mycket vatten. Vi valde att ta omvägen via Solf. Äventyr behöver man ibland inte fara så långt för att hitta.
Och bordet då - jo det var för litet.




lördag 2 augusti 2014

Dieter

Jag har aldrig varit nån förespråkare av dieter. Tror tom att en del kan vara farliga. Dessutom vet jag att de flesta är sådan att jag inte skulle klara av att hålla dem. En som jag dock är litet intresserad av är 5:2-dieten. Den som går ut på att man äter normalt 5 dagar per vecka och väldigt litet 2 dagar. Såg ett program om den. Och de som tillämpade den gick inte bara ner i vikt utan deras strategiska värden blev också bättre. Jag tror jag skulle klara av den dieten - har inga stora problem med blodsockersvängningar.
Jag vet att jag inte är överviktig men jag har det här året inte lyckats få bort "julkilona". Som i mitt fall tyvärr lägger sej kring midjan- det farligaste stället. Så ett par tre kilogram bort skulle inte skada.
Nu har jag emellertid de senaste veckorna märkt att vågen stannar på litet lägre tal än tidigare. Och jag äter som förr, rör mej som förr (eventuellt rör jag mej mindre i hettan). Den enda förändringen som jag kan hitta på är att jag har börjat inta kokosolja. Nån matsked i kaffet. Gott. Enligt reklamen så är det bra för det mesta - hjälper också till med fettförbränningen. Svårt att tro på sånt har jag men vi ska se - vågen ljuger inte. Det kan ju tänkas att det är hettan som smälter fläsket. Jag fortsätter så länge jag tycker det är gott. Och är beredd att testa 5:2. Utan att överdriva. För jag har också varit med om det att kilona har rasat ofrivilligt. När mamma var sjuk och när B var sjuk. Inte bra.





fredag 1 augusti 2014

Slarvigt

Jag reagerar ofta på att tidningsartiklar är slarvigt skrivna när det gäller fakta som jag vill ha reda på efter att ha tagit del. Tex en händelse och man får söka med ljus och lykta efter platsen. Eller ett namn på en person som inte kommer fram på ett logiskt sätt.
I dagens blad fanns två sådana saker (om jag nu inte var dålig läsare). För det första var det Konstens-nattprogrammet som man kan ta ner till sin telefon genom att scanna en sk QR-kod. Kräver en app. Säjs det. Kan man då inte på samma gång skriva att appen heter Upcode. Kan tänka mej att alla inte har den/vet om den. Fungerade finfint och händelsekartan ska användas på Konstens natt.
Det andra var artikeln om Unga mot rasism. Jättebra sak och det talades om en sida på Fb. Men nämn den då! Jag var tvungen att gå in på den intervjuade tjejens profil för att veta vilken sida det var. Finns många. Ville ju gilla den trots att grejen var för unga. Vill vara med som typ mormor mot rasism. Lyckades hitta och gillar.