Det svåra

Att tala om eutanasi eller dödshjälp är svårt. Frågan är om det inte är något av det svåraste. Och därför talar man inte. Men på något sätt har vi tvingats att åtminstone tänka på det de senaste dagarna. Först när det ena målet med Gemensamt-ansvar-insamlingen trummades ut med hjälp av starka bilder av döende. Nu handlar ju inte insamlingen om eutanasi utan rätten till en värdig död men frågorna kring eutanasi har ändå väckts. Och igår fick vi höra att det i Belgien numera inte finns någon åldersgräns för eutanasi. Det ska alltså vara möjligt att ge aktiv dödshjälp åt det minsta lilla spädbarn.
Jag måste säja att också för mej är diskussionen mycket svår. Med den erfarenhet jag själv har av död i min omedelbara närhet säjer jag nej till aktiv dödshjälp. Jag vill mena att det räcker med att man ser till att man ger tillräckligt med smärtstillande medicin. Och att man ser till att den sista tiden blir så lugn som möjligt. Inga onödiga ingrepp. Ingen näring när kroppen inte mer tar emot den. Inga drastiska återupplivningar mera i det skedet. Vi kan väl kalla det en god palliativ vård och egentligen på ett sätt passiv dödshjälp det jag står för.
Men jag har inte behövt uppleva att en kär människa  har ont trots smärtstillande medicin. Eller att en som ligger i koma hålls vid liv på konstgjord väg - på obestämd tid. Och jag kan tänka mej att den situationen skulle vara ännu värre om det gäller ett litet barn.
Men vem ska veta vad som är bäst? Och läkaren som ska utföra ingreppet en viss tid en viss dag - hur klarar han av det? Och vem kan avgöra? Så oerhört svåra frågor. Sticker vi huvudet i sanden?
Jag tycker det är bra att kloka människor tar ställning och jag tror att jag kan bli påverkad i min åsikt.
Men just nu vill jag bara att vården i livets slutskede förbättras. Att vi får fler avdelningar för palliativ vård. Avdelningar nära expertisen på ett sjukhus. Avdelningar där man har rätt att vara sjuk. Avdelningar där de anhöriga får vara med. Där professionella fattar besluten om smärtlindring. Slut på att slussa runt människor mellan olika vårdinrättningar.
Livet är heligt och det ska det få vara - också för läkare.