Simhallen än en gång

Äntligen kom jag mej till simhallen. Har inte varit sedan i våras. Underbart att bli igenkänd av bastusällskap från ifjol. Och att snacka runt i bastun. Mest på finska. Så också först med en tjej som visade sej vara svensk och jobba i Korsholm.
Noterade att också simdräkter tycks krympa i garderoben. Ända tills jag märkte att det inte var min simdräkt. Har inte haft någon Adidasdräkt. Måste ha skett ett byte i våras - den här dräkten har bott hos mej sen jag senast var i simhallen. Undrar hur det har gått till - har alltid mina grejor i samma "kotelo" i hyllan.
Det var gott om utrymme i bassängen. Och det var underbart att få simma i egen takt. Och utanför lyste solen på frosten i träden. Det var så fint. Och ändå - eller kanske just därför - kom det stora vemodet över mej. En bidragande orsak var säkert att simhallen befinner sej i Tabuland - B:s bostad, sjukhuset och våra fina promenadstråk i Sandviken. Och man hinner tänka många tankar när man kajkar på flera 100 meter. Det lättade i bastugemenskapen och vattenjumpaträngseln.
Men -det bli nog att skaffa ny simdräkt. Men sen - nu ska jag slappa i soffan...