Att få fara på kryssning till Umeå är stort - att få göra det med väninnan från ungdomstiden (som nog är väninna nu också) är större. Det var ju vi som gjorde det. Då förr. Kvistade över till den mysiga staden på andra sidan Kvarken. Då när båtarna som mest hade 4 avgångar från varje stad per dag. Då när jag också jobbade på färjan. Men tillbaka till ungdomsresandet. Start på morgonen - god mat ombord, antingen á la carte eller "gående bord". Trängsel med andra kryssare i bussen. De där som man sen kände ingen på stan dagen lång. Besök på kaféet i andra våningen. ut och in i butiker. Matbutikerna var speciellt intressanta. Men apelsinmarmelad, kakmix, knäckebröd, Bregott, mönstrat toapapper, tvålar och annat mys som vi tyckte att vi inte fick hemma. Indiska. Bokhandlarna. Den lilla Tobaksaffären där man gjorde slut på sina sista kronor. Trängsel i bussen med de andra kryssarna. Hemfärd med båten sen kväll. Kanske en drink och en svängom i baren. Mätt på intryck. Och så förstås - taxfree på båten hem. Såå billigt.
Imorron när vi far är vi mycket mera vuxna. Och en hel del kommer säkert att röra sej kring - minns du... Mycket är borta ; taxfree, de många matbutikerna i centrum. Vet inte heller hur det är med mat på båten numera heller.
Men mycket har kommit till. Vårt behov av att umgås och dela med oss. Och att göra det i nostalgimiljö känns riktigt bra. Och kaféet på andra våningen finns kvar. Och kronor och ören. Vi ser fram emot en givande dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar