tisdag 22 oktober 2013

Hur?

Hur kunde det ske? det har vi frågat oss många gånger. Hur kunde enorma mängder människor dödas inför ögonen på "vanligt folk" utan att någon ingrep? Den frågan ställde sej också den gäst vi hade som skolbonus idag. Emerich Roth - som upplevt flera koncentrationsläger - mist sin familj så när som en syster. Det var var de vanliga människorna som var den största boven - de som kunde ha stoppat det om de hade reagerat. De och den som inte älskade barnet Adolf Hitler. Emerich Roth hade inte själv efter det att han blev frigiven talat så mycket om sin tid i koncentrationsläger. Men en dag när han på en gata i Sverige såg ett gäng unga män göra Hitlerhälsningen utan att någon reagerade bestämde han sej. Det måste berättas för att vi inte ska glömma. Och han berättar ännu - nästan 90 år. Tack och lov finns hans film kvar - hemsk och naken - den dag han inte mer orkar. För vi får aldrig glömma! Jag trodde jag hade sett tillräckligt av judeförföljelse och förintelse via de många spelfilmer jag sett. Men det här var nog något annat. En som själv hade varit med. Jag får vara lycklig över att mina skador inte syns utanpå svarade han på en fråga om han han men, fysiska eller psykiska, efter lägervistelsen. Och han sa också att han själv kom upp till ytan genom att kunna hjälpa människor i sitt yrke, socialarbetare. Och vi satt knäpptysta - hela skolan - och jag tror vi suckade och fällde en tår ibland... Tack för att du hjälper oss att minnas!


1 kommentar: