Kattkärlek

Rubriken kunde förmodligen lika bra vara djurkärlek. Kom att filosofera kring temat idag när jag igen en gång fick kattbesök på torpet. Gulliga Missan kom. Och medan vi umgicks gav och tog hon emot kärlek till 120 procent. Hon visste inte hur väl hon ville (och inte jag heller). Hon snurrade, kråmade, buffades, vilade i min famn eller bredvid med. Helt fokuserad. Inte en tanke på att det kan ta slut - att hon blir sittande ensam på gården när jag far. Djur kan väl inte tänka i sådana banor. Men ändå tycker jag att vi borde lära oss nånting av Missan. Lära oss att leva nu och njuta av det vi har. Leva som om det skulle fortsätta för alltid och inte lägga in alla villkor - om jag inte, om jag... En annan sak vi borde lära oss av Missan är att koppla av. Vilken frid hon fann på mitt duntäcke på sängen på vinden. Och sen när det var dags gick hon sin egen väg - fri som en katt kan vara.

Missan i kökssoffan