söndag 25 augusti 2013

Förfallet

Mitt torp märker att det inte finns nån karl att tillgå. Tyvärr är det ju så att det finns vissa saker som jag inte gitter ta itu med. Speciellt inte ensam. B var inte intresserad av trädgårdsarbete men kom glatt med när jag bad honom. Och när det gällde att hålla torpet o gården i skick var han alltid med. Nu börjar förfallet märkas. Det finns ett kullvält träd som jag bara inte åtgärdar ensam trots att jag har en elmotorsåg. Igår när jag kom låg humlestören - lång och präktig - på marken. Jag är urdålig på att få störar att stå stadigt. En kompost och ett trädgårdsbord har skattat åt förgängelsen i sommar. Men det skulle de nog också annars ha gjort. Trädgårdsmöblemanget är snett och vint. Det brukar B fixa varje sommar. Och dessutom är golvet i boden litet konstigt. Nåt stöd som gett efter? Känns litet fel. Att inte kunna ta hand om det man har. I och för sej är det ju världsliga saker men ändå...
För att muntra upp oss - en bild av en sak som inte förfaller utan bara faller - äpplena. Fins stora transparenter som tydligen tror att de är färdiga för de ligdger på marken då jag kommer. Har inte plockat ett enda från trädet ännu.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar